Experter: Alla hjärtans dag
Förälskelse, kärlek på äldre dar och ett brustet hjärta. Göteborgs universitet har satt samman en lista med experter som kan ämnen som alla anknyter till kärlek i någon bemärkelse.
Själva dagen
Seder och bruk kring alla hjärtans dag
Hjärtformade chokladaskar, röda rosor och kanske ett frieri. Hur kommer det sig att alla hjärtans dag firas? Hur länge har dagens uppmärksammats i Sverige? Är det ett kommersiellt jippo? Seder och bruk kring alla hjärtans dag och andra högtider kan Eva Knuts svara på. Och om bröllop stundar kan hon allt om det.
Eva Knuts, filosofie doktor i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se
Förälskelse och kärlek
Förälskelse
Det går att leva ett bra liv utan en partner, men inte utan vänner. Ändå strävar många av oss att hitta en partner och förälskelse upplevs som en härlig känsla. Som förälskad visar vi de bästa sidorna av oss själva och ser bara det goda hos den andra. Förälskelsen kan också liknas vid hur det är att vara ett litet barn och vara väl omhändertagen av föräldrafigurer. För de allra flesta går förälskelsen sedan över i något annat. En del fortsätter relationen med mer realistiska föreställningar om såväl sig själv som om den andra. Andra bryter upp utifrån ett behov av att få mera av den kravlösa närheten som kännetecknar förälskelsen.
Inga Tidefors, professor emerita i psykologi med inriktning mot sexologi, telefon: 070−264 38 44, e-post: inga.tidefors@psy.gu.se
Kärlek på äldre dar
Dagens pensionärer är friskare, piggare, har lyckligare relationer och ett mer aktivt sexliv än 70-åringar hade för 30 år sedan. Det visar den senaste H70-undersökningen från Göteborgs universitet. Ingmar Skoog kan svara på frågor om kärlek och sexualitet bland äldre.
Ingmar Skoog, professor i psykiatri, telefon: 031–343 8640, 070−943 36 81, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
Beröring och kärlek
Fysisk beröring kan förmedla kärlek, tröst och tillgivenhet. Oavsett om det är en kram, en klapp på axeln eller en lätt klämning av handen, spelar beröring en viktig roll för att bilda och stärka våra sociala band. Vår hud är utrustad med specialiserade nervceller som förmedlar social beröring. Lär dig allt om dessa speciella nerver och den perfekta beröringen från Line Löken.
Line Löken, doktor i neurofysiologi, telefon 070–672 2713, e-post: line.loken@gu.se
Kan en människa dö av brustet hjärta?
Poeter vet det. Konstnärer vet det. Ledsna killar med gitarr vet det. Men visste du att till och med läkarna håller med om att man kan dö av ett brustet hjärta? Elmir Omerovic kan berätta om syndromet takotsubo, även kallat broken heart syndrome.
Elmir Omerovic, professor i kardiologi, telefon 070–456 0787, e-post: elmir@wlab.gu.se
Kärlek i kulturen
Kärlek och musik
Sånger om kärlek har förmodligen funnits lika länge som människan ägt förmågan att dikta och sjunga. Musiken har inte sällan lyfts fram som den konstart som bäst kan gestalta kärleken. Varför har musiken blivit ett så viktigt uttryck för kärlekens känslor och stämningar? Och hur har kärlek gestaltats i musik under historiens gång?
Dan Olsson, universitetsadjunkt i musikhistoria vid Högskolan för scen och musik, telefon: 070−536 87 05, e-post: dan.olsson@hsm.gu.se
Romantiska komedier
Varför är den romantiska komedin fortfarande en av de mest populära genrerna på bio? Vilka egenskaper är det som utmärker en romantisk komedi och vilka myter om romantik och kärlek skapar den romantiska komedin? Anna Backman Rogers kan ge svaren på dessa frågor och även rekommendera några alternativa filmer till romcom-genren.
Anna Backman Rogers, professor i filmvetenskap, telefon: 031−786 5331, e-post: anna.backman.rogers@gu.se
Kärlek i litteraturen
Åsa Arping kan svara på frågor om den litterära genren chick lit och om 1800-talsromanens kärleksideal – exempelvis Jane Austen. Hennes forskningsområden rymmer bland annat litteratur i relation till genus och klass, samt 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk.
Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 43 90, 076−618 43 90, e-post: asa.arping@lir.gu.se
Yvonne Leffler kan berätta om den litterära genren chick lit och om kärleksideal i 1800-talsromaner, dessutom om kärlek och erotik i skräck. Hennes forskning har huvudsakligen bedrivits inom i två områden: svenska 1800-talsromaner och populärfiktion.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se
Föreställningar om romantik i populärkultur
I nutida västerländsk populärkultur framställs inte sällan heterosexuell tvåsamhet som den viktigaste formen av kärlek och den enda formen av romantik. Samtidigt finns många populärkulturella exempel på att denna norm ifrågasätts. Hur representeras de normativa föreställningarna och vilka andra bilder av kärlek, sexualitet, och romantikens roll i människors liv målas upp i medier som popmusik, populärlitteratur, och spoken word- och estradpoesi?
Rut Elliot Blomqvist, doktorand i engelsk litteratur/miljöhumaniora, telefon: 073−069 62 68, e-post: rut.blomqvist@sprak.gu.se
Blommornas roll
Blommor och kärlek
Kanske går tankarna i första hand till rosor när det gäller blommor och kärlek, men det finns många andra: till exempel myrten, rosmarin, basilika, blodrot och så förstås prästkrage. Ibland har de använts som en kärleksförklaring eller löfte om trohet. I andra fall har de betraktats som afrodisiaka, som med mer eller mindre vetenskapligt stöd ansetts öka lusten till kärlek. Eller så har åsikten varit att de har kunnat ge svar på om den åtrådda personen är intresserad eller inte.
Åslög Dahl, filosofie doktor i botanik, telefon: 031–786 2664, 070–755 6962, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se
Otrohet
Filosofiska samtal om otrohet, svartsjuka – och kanske kärlek?
Otrohet fyller en motsägelsefull plats i vår kultur. Otrohet är samtidigt ganska tabubelagt och inte riktigt något vi pratar om och är av allt att döma ganska vanligt. Otrohet omtalas ofta i mycket starkt känsloladdade och moraliserande termer. Just därför är det också spännande att prova andra sätt att förstå och prata om otrohet.
Petra Andersson, filosofie doktor i praktisk filosofi, telefon: 073−205 30 69, e-post: petra.andersson@filosofi.gu.se
Kärlek till sitt jobb
”Att älska sitt jobb”
Är kärlek alltid mellan människor eller kan passion användas för att förklara andra fenomen i samhället. I sin bok Att älska sitt jobb: passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet undersöker Magdalena Petersson McIntyre de ökade krav på att älska sitt jobb som många känner.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, 076–618 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se
Kontakt
Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.