Frågor och svar om nytt universitetsbibliotek

Ett nytt universitetsbibliotek handlar om hela universitetets behov av forsknings- och studiemiljöer. Vi behöver även i framtiden kunna erbjuda attraktiva lokaler för studenter och forskare. Dagens studiemiljöer finns till viss del under jord. Genom att ett nytt universitetsbibliotek tar vi ansvar för våra studenters studiemiljö. Universitetsbiblioteket har ständigt växande samlingar, och det är trångbott i nuvarande bibliotek. Dessutom är biblioteket inte tjänligt för att på sikt ta hand om ovärderliga samlingar på grund av fukt och ohyra. Genom ett nytt bibliotek och moderna lösningar skapas flexibla studiemiljöer och bibliotekets unika samlingar tillgängliggörs för forskare, studenter och allmänhet.

Den strategiska placeringen nära flera av stadens kulturinstitutioner och kollektivtrafiknoden Korsvägen ger förutsättningar för universitetet att öppna delar av sin verksamhet och lokaler för nya typer av samverkan och kontakter med invånare, samhälle och näringsliv. Det nya universitetsbiblioteket blir en central mötesplats i kunskapsstaden Göteborg. Samtidigt är det en viktig utgångspunkt att möjligheten till avskildhet för forskare och studenter ska värnas i den nya byggnaden.

Nej. Fastighetsägaren Akademiska Hus planerar även för att hyra ut till andra parter. Projektet innehåller en betydande andel kontor för den kommersiella kontorshyresmarknaden. Då det fortfarande är tidigt i processen, har Akademiska Hus ännu inte någon bestämd hyresgäst. Det kommer också att finnas ytor öppna för allmänheten.

Det nya universitetsbiblioteket ska samla nuvarande Humanistiska biblioteket, Konstbiblioteket och Biblioteket för musik och dramatik under samma tak. Den nya byggnaden ska dessutom rymma universitetets arkiv och Universitetsbibliotekets kansli och enhet för digitala tjänster. Byggnaden kommer också att frigöra studieplatser i de övriga biblioteken.

I den nya byggnaden planeras det för ett automatiserat magasin, ett höglager, som ska rymma bibliotekets samlingar och automatisera in- och utlåningen. Förutom att effektivisera förvaringen, ska det automatiserade magasinet bidra till att göra samlingarna mer tillgängliga för studenter, forskare och allmänhet. Lösningen finns ännu inte på något bibliotek i Sverige, däremot bland annat i Norge och USA.

I projektet har man tittat på alternativet att bygga upp ett externt magasin, men det skulle varken bli billigare, effektivare eller hållbart. Ett externt magasin skulle heller inte uppfylla bibliotekets uppdrag att tillgängliggöra sina samlingar.

En nybyggnation möjliggör en effektivisering av Universitetsbibliotekets befintliga lokalytor. Det nya biblioteket kommer att rymma tre av våra nuvarande bibliotek: Humanistiska biblioteket, Konstbiblioteket och Biblioteket för musik och dramatik. Dessutom kommer det att rymma universitetets arkiv och universitetsbibliotekets kansli och enhet för digitala tjänster. Byggnaden frigör ytor från de andra universitetsbiblioteken runt om i staden där det är högt tryck på studieplatser. Detta görs till exempel genom att vi kan flytta en del samlingar till det nya automatiserade magasinet.

Vi är också fortfarande i ett tidigt skede i processen. Nu när vi vet vilket arkitektkontor som ska rita byggnaden, ska vi på Göteborgs universitet tillsammans med det vinnande kontoret Cobe och Akademiska Hus mer i detalj planera vilka lokaler vi verkligen behöver. I och med att Göteborgs universitet är hyresgäst, så kommer det för vår del finnas utrymme att både krympa och utöka vår verksamhet utifrån framtidens behov. Akademiska Hus planerar att hyra ut de delar som UB inte behöver till andra parter. En stor del av projektet innehåller kontor för den kommersiella hyresmarknaden.

Juryn för projekttävlingen har haft i uppdrag att hitta ett förslag som går att utveckla vidare och har en balans mellan gestaltning, funktion och ekonomi. Som hyresgäst är vårt fokus att planera lokalerna innanför husets väggar så att de passar våra verksamheters och besökares behov så bra som möjligt. Den strategiska placeringen i Näckrosenområdet nära flera av stadens kulturinstitutioner och kollektivtrafiknoden Korsvägen ger universitetet också förutsättningar att öppna delar av vår verksamhet och våra lokaler för nya typer av samverkan och kontakter med allmänhet, samhälle och näringsliv. Nu ska Akademiska Hus, vi på Göteborgs universitet och det vinnande kontoret Cobe tillsammans arbeta vidare med förslaget.

Tävlingen har arrangerats av Akademiska Hus i samverkan med Göteborgs universitet, Göteborgs Stad och Sveriges Arkitekter. Det är också representanter från dessa verksamheter som har suttit i juryn. Juryn har under arbetets gång även engagerat flera sakkunniga, referensgrupper och länsstyrelsen.

Tävlingen har pågått sedan i maj 2019 och det har varit en gedigen process, där juryn har tagit del av många förslag. Tävlingen har genomförts i olika delmoment, där det första momentet var en prekvalificeringsomgång då 59 kontor från Sverige och andra delar av världen anmälde sitt intresse för att delta.

Utifrån prekvalificeringen valdes sju arkitektkontor ut för att ta fram förslag och skisser. Exakt vilka arkitektteam som har stått bakom de förslagen har varit hemligt, även för juryn. Av de sju förslagen gick sedan tre kontor vidare för att utveckla och fördjupa sina förslag i samråd med Göteborgs universitet och Akademiska Hus. Vinnare i tävlingen blev det danska arkitektkontoret Cobe. Cobe är vår fortsatta samarbetspartner där vi tillsammans ytterligare ska jobba vidare med förslaget.

Juryns motivering lyder: “En karaktärsstark och särpräglad byggnad som utgör en naturlig del av Näckrosens ensemble av friliggande institutionsbyggnader. Med en enkel och tydlig gestaltningsidé, motiveras bibliotekets placering, volymhantering, höjd och kulör. Kunskapens fyr lyfter och förvaltar platsens kulturmiljövärden och möter samtidigt de människor som ska besöka och bruka byggnaden med övertygande hantering av flöden och funktioner.”

Vi på Göteborgs universitet har lämnat in våra behov av lokaler till Akademiska Hus. De har gjort bedömningen att det inte är möjligt/lönsamt att bygga om nuvarande biblioteket för att uppfylla våra behov.

För Akademiska Hus är rivning aldrig ett självändamål eller förstahandsval och vid de sällsynta tillfällen Akademiska Hus ändå fattar beslut om en rivning föregås det av noggranna hållbarhetsmässiga, byggnadstekniska och ekonomiska utredningar samt av analyser avseende vilka lokalbehov som verksamheten har, om det är möjligt att lösa dessa inom befintligt bestånd eller om det finns andra alternativ som inte innebär rivning.

Akademiska Hus gör bedömningen att en rivning av den del av nuvarande Humanistiska biblioteket som är byggt på 1950-talet är nödvändig för att möjliggöra den nya byggnaden. Delen som är byggd på 1980-talet, det vill säga delen närmast Humanisten, planeras att bevaras och byggas om. Detta har därför varit en förutsättning i projekttävlingen, vilket framgår av tävlingsprogrammet. En rivning gör det möjligt att på bästa sätt skapa förutsättningar för att utveckla en ny byggnad på platsen utifrån universitetsbibliotekets behov. Den kommande detaljplanen syftar också till att möjliggöra en rivning samt byggnation på den befintliga parkeringsplatsen. Samtidigt är det viktigt att tillägga att det nya universitetsbiblioteket befinner sig i ett tidigt skede och ännu är inga formella beslut fattade om en rivning.

Projektet är fortfarande i ett tidigt skede, och det återstår flera beslut att fatta både hos oss på Göteborgs universitet, Akademiska Hus och Göteborgs Stad. Parallellt med vårt planeringsarbete för att säkerställa att våra behov av lokaler uppfylls, arbetar Göteborgs Stad med en ny detaljplan.

Enligt den nuvarande planeringen sker byggstarten tidigast 2025 och byggnaden står klar 2028.