Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Kerstin Gunnemark

Professor

Avdelningen för
kultur
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
D227
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Kerstin Gunnemark

Forskning

Stadsliv, minnen och kulturarv ingår i min forskningsprofil och under årens lopp har jag arbetat inom olika samverkansprojekt där tonvikt dels lagts på stadsdelsmiljö och boende, dels på minnen och föremål. Mina forskningsarbeten belyser hur människor utifrån nutida förhållanden reflekterar kring sina minnesbilder från olika decennier. Särskild uppmärksamhet ägnas 1950-talet via etableringen av Kortedala Museum och utveckling av skrivarcirkelns metodik för att stimulera självbiografiskt skrivande. I min forskning om småhusboende uppmärksammas dels sommarlivet och dels urbant liv utifrån olika generationsperspektiv med utgångspunkt från minnen och berättelser om vad som varit och är betydelsebärande. Jag är även programkoordinator för seminarieserien inom profilområdet Kulturarv, Bild, Berättelse vid Institutionen för kulturvetenskaper.

I Sommarliv - minnen, drömmar och materialitet (2016) uppmärksammas människors sommaraktiviteter och hur de förvaltar ett kulturarv som omskapas via flera generationers minnen och berättelser om sommarliv. Min studie rör äldre personers upplevelser och reflektioner över sommarlivets förändringar under ett livslopp. Antologin utgår från ett nordeuropeiskt samverkans projekt mellan universitet, museer och arkiv.

Etnografiska hållplatser – om metodprocesser och reflexivitet (2011) är en metodbok som jag är redaktör för. Bokens målsättning är att diskutera de reflexiva beskrivningarnas betydelse för kunskapsproduktionen. Tio nordiska forskare resonerar kring sin delaktighet i forskningsprocessen. Artiklarna utgör en provkarta av exempel med nedslag i olika stadier av forskningsarbetet, alltifrån val av studiefält till gestaltning av den slutgiltiga texten. Exemplen visar på betydelsen av att stanna upp och reflektera vid olika hållplatser i forskningsprocessen, för att också uppmärksamma att de små vägvalen är väl så betydelsefulla som de stora metodologiska besluten.

Ung på 50-talet, om förälskelser, mode och boende i en brytningstid (2006) är baserad på en nationell berättartävling, Jag minns mitt 50-tal! Deltagarna uppmanades att beskriva händelser och episoder som de minns särskilt väl för att de är förknippade med den tidens mode, boendestandard och tidstypiska föremål. Berättelserna visar att 1950-talet var en brytningstid mellan två världar. Moderniteten var inte given i alla sammanhang, men välfärdssamhället var på frammarsch. I boken diskuteras bland annat synen på 1950-talet utifrån retrovågens perspektiv i jämförelse med minnesbilderna. Berättelserna ger sociala inramningar till 50-talets stil- och formspråk och boken syftar till att belysa betydelsen av att minnas, skriva självbiografiskt och reflektera över livet.

Minnenas Galleri – om minnesskåp och kulturarv (2004) uppmärksammar vardagliga föremål som referensramar till våra liv, i varierande livsfaser. Saker köps, används och förbrukas. När vi efter ett antal år återser dessa ting väcks många minnen till liv. Vi har mycket att berätta och samtala om. Boken visar på möjligheter att bruka 1900-talets kulturarv inom äldreomsorg och skola. Även i antologin Oral History, The Challenges of Dialogue (2009) belyser jag dialogens förutsättningar.

Återblickar och framtidstro i Majorna (2000) består av ett collage av berättelser. Stadsdelslivet skapas och omdanas av människor som bor i området. Vad vill de värna om i framtiden och vad vill de förnya? Uppmärksamhet riktas i denna antologi mot vardagslivets sentida historia som en potential för lokalt planeringsarbete och kulturarv.

Hembygd i storstad – om vardagslivets praktik och den lokala identitetens premisser (1998) analyserar processer som befrämjar eller motverkar lokal förankring. Exemplifieringen utgår från stadsdelen Kortedala, Vällingbys syster i Göteborg, uppförd i mitten av 1950-talet. Avhandlingen fokuserar bland annat på den lokalhistoriska kunskapens betydelse och arbetet med att etablera ett lägenhetsmuseum som speglar en nationell välfärdsepok – det svenska folkhemmet. Se även www.kortedalamuseum.se 

Samverkan

Från mitten av 1990-talet har jag varit ledare för seminarieserier som vänder sig till forskare, doktorander, studenter på avancerad nivå och arkiv- och museitjänstemän med målsättning att verka för samverkan mellan universitet och det omgivande samhället. Jag har även varit ledamot av den museala nationella samtidsdokumentationspoolen Lokala och regionala rum som uppmärksammade invånare i 1900-tals miljöer. Vidare är etnologikurserna Våra liv och berättelser och Levnadsberättelser och narrativa analyser resultat av min samverkan med Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Jag har även varit engagerad i samverkansprojekt inom äldreomsorg och stadsplanering.

Undervisning

I egenskap av professor i etnologi undervisar jag i kulturanalys på grundnivå och i etnologi på avancerad nivå och forskarnivå. Jag är även varit en av huvudlärarna inom masterprogrammet Kulturarv och modernitet, materiellt och immateriellt under tusen år samt är kursansvarig inom kandidatprogrammet Kulturarvsstudier.