Länkstig

Anna Blennow

Om Anna Blennow

Jag disputerade i latin vid Göteborgs universitet år 2006, och sedan 2014 har jag varit anställd som lektor och forskare i latin vid institutionen för språk och litteraturer. Jag blev docent 2007 och befordrades till professor i latin 2025. Jag är också verksam som kulturskribent och essäist, bland annat i Sydsvenska Dagbladet och OBS i Sveriges Radio.

2026–2027 arbetar jag med ett projekt om ämbetsmannen och diplomaten Schering Rosenhanes (1609–1663) svenska och latinska författarskap och hur han troligen kan identifieras som författaren bakom diktarpseudonymen Skogekär Bergbo som utgav tre diktsamlingar (Thet swenska språketz klagemål, Wenerid, och Fyratijo små wijsor) under 1600-talet.

2026–2029 är jag gästprofessor i medeltidsstudier vid Oslo universitet inom ERC-projektet EpiCentres, som leds av runolog Alessandro Palumbo. Projektet arbetar med att identifiera och analysera så kallade epigrafiska centra i medeltidens Skandinavien, det vill säga områden som kännetecknas av en stark epigrafisk skriftkultur, och analyserar hur latinska och folkspråkliga skriftpraktiker utvecklades och influerade varandra sinsemellan. Projektet arbetar också med att bygga upp en databas över samtliga medeltida inskrifter med latinskt alfabet – såväl på folkspråk som på latin – från det medeltida Skandinavien.

Tidigare forskningsprojekt

2020–2025 var jag anställd inom forskningsprogrammet Modes of Modification, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Här studerade jag latinets ankomst till Norden under tidig medeltid, och bruket av latin respektive fornsvenska i tidigmedeltida skriftkultur. Tillsammans med runologen Alessandro Palumbo vid Oslo universitet undersökte jag också den tvåspråkiga epigrafiska skriftkultur som kan påvisas i Norden under tidig medeltid.

2013–2016 ledde jag tillsammans med litteraturvetaren Stefano Fogelberg Rota ett tvärvetenskapligt, internationellt samarbetsprojekt om guidebokens historia med fokus på staden Rom, Topos och Topografi – staden Rom och guidebokens födelse. Projektet var baserat vid Svenska Institutet i Rom, och syftade till att undersöka guidebokens uppkomst och utveckling och att identifiera hur guideboksgenrens funktioner och särdrag har utvecklats över tid och präglat dagens moderna guideböcker. Projektet publicerades i boken Rome and the Guidebook Tradition, som kom ut på De Gruyter förlag 2019. Vi anordnade också en guideboksutställning på Carolinabiblioteket i Uppsala. Både forskningspublikationen och katalogen till guideboksutställningen är fritt nedladdningsbara i digital form (se under Publikationer). I samband med projektet gav jag också ut den populärvetenskapliga Guide till det medeltida Rom på Appell förlag 2020.

2008–2013 hade jag en tjänst som forskarassistent vid GU. Inom detta projekt arbetade jag med en vetenskaplig utgåva av Sveriges medeltida latinska inskrifter från 1100-talet fram till ungefär år 1250. Projektet publicerades i Historiska Museets skriftserie 2016. Under den här perioden ledde jag också det internationella nätverket INSCRIPTA för forskning om latinska inskrifter (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond). 2011 utvecklade jag kursen Latinsk epigrafik (LAT202, 7,5 hp), den första i sitt slag inom svensk högskoleutbildning, som sedan dess ges vartannat år i samverkan mellan Svenska Institutet i Rom och Göteborgs universitet (och sedan 2022 även med Uppsala universitet).

Jag har också ägnat mig åt ett disciplinhistoriskt projekt om Göteborgs förste professor i latin, Vilhelm Lundström, och den studieresa till Rom som han ledde år 1909, vilken så småningom fick till följd att Svenska Institutet i Rom grundades på 1920-talet. I ett projekt finansierat av Anna Ahrenbergs stiftelse forskade jag om Göteborgsmecenaten Anna Ahrenberg och hennes roll för kulturellt och akademiskt utbyte mellan Göteborg och Rom under första hälften av 1900-talet, aktiviteter där Ahrenberg tillsammans med Vilhelm Lundström var drivande under många år.