För elitidrottaren räcker det inte att bara fokusera på elitidrotten, den civila karriären måste också förberedas. Av en ny forskningsrapport, där flera Göteborgsforskare varit drivande, framgår att de elitidrottare som inte tänkt på fortsättningen efter idrotten har fått problem.
I samband med Riksidrottsförbundets elitkonferens ”Vinnare i långa loppet” på Bosön, presenterades i mitten av oktober en ny forskningsrapport Vägen från landslaget – om elitidrott, karriär och avslutning. Rapporten är skriven av Göran Patriksson och Owe Stråhlman från institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet samt Per Göran Fahlström, från Linnéuniversitetet.
Forskarna har genomfört intervjuer med 36 svenska elitidrottare med erfarenhet av idrott på internationell toppnivå. En tredjedel av gruppen hade avslutat sin karriär före eller under 1990-talet och de övriga under 2000-talet. De representerade ett flertal idrotter.
Syftet med studien var att beskriva uppfattningar och erfarenheter av vägen genom elitidrottskarriären samt upplevelser av övergången från elitidrott till en postidrottskarriär.
– Karriärslutet har oftast varit ett medvetet planerat beslut. Övergången från elitidrotten gick smidigt för majoriteten. Men en liten del av elitidrottarna fick övergående problem som ett direkt resultat av karriäravslutningen, säger Göran Patriksson, professor i idrottspedagogik.
De intervjuade underströk vikten av att förbereda sig för livet efter karriären. Av rapporten framgår också att det är viktigt att inte bara fokusera på elitidrotten under idrottskarriären, utan förbereda den civila karriären. De som hade påbörjat eller slutfört utbildning under karriären eller hade förberett sig för en kommande yrkeskarriär upplevde mycket små övergångsproblem i samband med karriärslutet.
– Rapporten kommer att få stort värde för idrottsrörelsen eftersom den ger en mera nyanserad bild av karriärslutet än den som ofta framkommer i media. Dessutom väcker den många intressanta frågor om behovet av olika former för kombinationer av idrott och utbildning på akademisk nivå, säger Owe Stråhlman, docent i idrottsvetenskap.