Vattenbruk stoppas av rostig lagstiftning

I Dagens Industri riktar Rosengren kritik mot miljöminister Karolina Skog och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om att agera ”miljö-och landsbygdspolitiska bromsklossar”. Rosengren menar att det behövs flera politiska åtgärder för att skapa arbetstillfällen på landsbygden inom vattenbruket som näring. Ett exempel är att miljöbalken behöver uppgraderas, vilket skulle göra att ”lagen hinner ikapp teknikutvecklingen”.

SWEMARC lyfter samma fråga
I våras gav Miljö – och energidepartementet ett uppdrag till Svinesundskommittén att beskriva hur svensk lagstiftning hämmar vattenbruket och dess tillväxt. Svinesundskommittén (ett politiskt samarbete mellan svenska och norska kommuner och regionerna Østfold och Västra Götaland) samarbetade med SWEMARC vid Göteborgs universitet och Smögenlax AB om att ta fram en rapport, som identifierar problemen i lagstiftningen. Rapporten har lyfts och diskuterats i flera politiska fora under året, bl.a. under Almedalsveckan, samt vid besök hos Landsbygdsminister Bucht under hösten.

Punkter som hämmar den blå näringen
SWEMARCs forskare David Langlet, Jonas Nilsson, Kristina Snuttan Sundell och Susanne Lindegarth beskriver i rapporten hur teknikernas snabba utveckling kan medföra att lagstiftningen för tillståndspliktig fiskodling inom miljöbalken halkar efter och att den därmed inte är anpassad efter de nya teknikerna. De identifierade främst två punkter som hämmar vattenbrukets utveckling: 1) att tillståndskravet bygger på tillsatt mängd foder och inte tar hänsyn till om odlingen sker med nyare och renare teknik, samt 2) att undantaget från ”vattenbruksverksamhet” endast gäller viss vattenbruksverksamhet, fiskodling och musselodling, vilket gör att diversifiering av arter och utveckling av nya miljömässigt bättre vattenbruk, som t.ex. algodling prövas hårdare.

Läs Björn Rosengrens debattartikel i Dagens Industri.