Länkstig

Varför gör EU inte mer åt hotet mot rättsstatsprincipen?

Publicerad

Andreas Moberg, docent i internationell rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är aktuell med bokkapitlet When the Return of the Nation-State Undermines the Rule of Law: Poland, the EU, and Article 7 TEU publicerat i Bakardjieva Engelbrekt, A. et al. (Eds). (2020). The European Union and the Return of the Nation State.Interdisciplinary European Studies. Palgrave Macmillan.

Andreas Moberg, docent i internationell rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är aktuell med bokkapitlet When the Return of the Nation-State Undermines the Rule of Law: Poland, the EU, and Article 7 TEU publicerat i Bakardjieva Engelbrekt, A. et al. (Eds). (2020). The European Union and the Return of the Nation State. Interdisciplinary European Studies. Palgrave Macmillan.

Vad handlar kapitlet om?

- Efter valsegern hösten 2015 satte det polska regeringspartiet Lag och Rättvisa igång ett mycket omfattande reformarbete. Målet var att förändra det polska domstolsväsendet i grunden. Genom lagändringar förändrade man snabbt förutsättningarna för hur domare utbildas, anställs och framför allt avskedas. Många stater och internationella organisationer har reagerat kraftigt mot dessa förändringar, eftersom man ansett att de utgör ett allvarligt hot mot skyddet för rättsstaten i landet. Kapitlet beskriver och analyserar hur EU:s olika institutioner hanterat denna komplexa, och mycket komplicerade, fråga.

Varför är det en viktig fråga?

- Det är en stor och viktig fråga av många anledningar. Men, den aspekt jag fokuserar på i kapitlet handlar om EU:s förmåga att agera när en av organisationens medlemsstater åsidosätter de principer och värden som ligger till grund för själva samarbetet.

Vad är dina viktigaste slutsatser?

- Mitt viktigaste bidrag är att jag ger en förklaring till varför det s.k. Artikel 7-förfarandet inte räcker till i en situation som den i Polen. Många andra forskare har visserligen påtalat att förfarandet inte räcker till, men de flesta nöjer sig med att konstatera att så är fallet. Jag ville förklara varför detta händer, och på så vis bidra till förändringar och förbättringar. I grunden handlar problematiken om att Artikel 7 är undermåligt utformad. På grund av olika historiskt belagda händelser kom den att bli en rättslig hybrid av två olika rättsliga logiker: mellanstatlig- och överstatlig logik. Enkelt uttryckt kan man se det som att Artikel 7 helt enkelt tvingar Rådet att lösa en uppgift på två diametralt motsatta, och i högsta grad motverkande, vis samtidigt.

Hur kan dessa resultat användas?

- Jag har arbetat med den här frågan under några år, och publicerat en del resultat tidigare. Min rekommendation har hela tiden varit att Artikel 7 inte borde användas, och på sikt bör den också skrivas om. Min förhoppning är att forskning som förklarar varför detta är rimligt, istället för att enbart proklamera att det bör ske, kan hjälpa till att förbättra och kanske påverka dem som på ett mer konkret sätt har möjlighet att driva förändringar av EU-fördraget.

Andreas Mobergs forskning handlar främst om konstitutionell EU-rätt, både ur ett folkrättsperspektiv och ett EU-rättsperspektiv. Han har bl.a. skrivit om EU:s yttre relationer, relationen mellan EU-domstolen och EU:s medlemsstaters regeringar och om hur EU:s institutioner hanterar den pågående utmaningen av skyddet för rättsstatsprincipen i flera av EU:s medlemsstater.

Senaste publikationer