Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Varför förändras jordbruksmark? Och vad är det som påverkar detta?

Publicerad

Bild Elin SlätmoJordbruksmark är en livsnödvändig resurs. Människors jordbruksaktiviteter bidrar bland annat med livsmedel, material och energi. Jordbruksmark förändras dock till annan markanvändning som exempelvis skog, infrastruktur, bostäder och industri. Elin Slätmo, doktor i Kulturgeografi ställer i sin avhandling frågan varför detta sker, vilka är drivkrafterna bakom och vilka skillnader finns mellan olika bygder och länder? Hon undersöker också den offentliga förvaltningen förutsättningar        Foto: Carina Berg
att påverka förändringen.

Vad är det viktigaste resultatet/en i avhandlingen?

Avhandlingen bidrar med ökad kunskap om jordbruksmarkens betydelse och även med ny förståelse för vad som förändrar vår tillvaro, och hur förändringar kan studeras. Avhandlingen integrerar att människor har en fri vilja men att vi samtidigt fattar beslut under förutsättningar som vi inte själva valt. Både de materiellt fysiska och de immateriella sociala sammanhangen är möjliggörande och begränsande för våra handlingar. För analyser av varför jordbruksmarken förändras behöver därför jordbrukares varierande ambitioner och olika strukturella påverkansfaktorer inbegripas.

Resultaten visar vidare att orsakerna till varför jordbruksmark förändras varierar beroende på var jordbruksmarken är lokaliserad, vilka aktiviteter som förekommer i markerna och vilka värden markerna tillskrivs. Jordbruksmarken förändras framförallt på grund av de ekonomiska förhållandena i jordbrukssektorn som präglas av internationell konkurrens och svårigheter att utveckla andra inkomstmöjligheter på dagens landsbygd. Vidare förändras jordbruksmark då andra markanspråk och samhällsintressen prioriteras i konkurrensen om det fysiska utrymmet. Särskilt i tätortsnära områden tenderar markanspråk såsom infrastruktur, bostäder, handel, industri och friluftslivsområden att prioriteras framför upprätthållande av jordbruksmark.

Var det något som överraskade i resultatet?

Att tidigare forskning kring markanvändningsförändringar och -förvaltning har brister när det gäller frågor som makt och rättvisa. Ett av den geografiska landskapsforskningens bidrag är att tillvaron måste förstås som både materiell och immateriell. Samma utrymme i den fysiska miljön har därmed flera sociala betydelser. Beroende på vem du är utför du olika aktiviteter utifrån att du tillskriver omvärlden olika värden. Det här innebär att ett avgränsat utrymme i den fysiska miljön kan vara karaktäriserat av en mängd olika konkurrerande värderingar och aktiviteter som vill ta plats. Det finns således konflikter mellan olika användare av mark- och vattenresurser.

Avhandlingen belyser också att ett geografiskt tänkande är fördelaktigt för att förtydliga var det finns konflikter respektive synergier mellan betydelser och användningsområden.

Vidare var det överraskande att en del av den tidigare forskningen kring markanvändningsförändringar och drivkrafter utgår från att tillvaron har en bestämd riktning. När det gäller jordbruksmark i Europa förutsätts ofta att denna fortgående förändras till andra syften. Det innebär att människan inte ses som aktiv i de förändringar som sker, och inte heller att människor har möjligheter att påverka sin omgivning och tillvaro. Avhandlingens teoretiska och analytiska ramverk bidrar till forskningsfältet genom att människans roll i förändringarna betonas. Istället för att utgå ifrån att människor enbart fattar beslut med grund i ekonomisk rationalitet, belyser det kvalitativa tillvägagångsättet att människor fattar beslut med grund i komplexa relationer av beroende- och påverkansrelationer. Det innebär mer konkret att jordbruksmark ibland upprätthålls av andra motiv än ekonomiska och att jordbruket bidrar med flera samhällsintressen än matproduktion.

För vem och på vilket sätt är denna studie viktig?

Studien är viktig för politiker, offentlig förvaltning, forskare och civilsamhället i stort.

Det är av flera anledningar angeläget att fördjupa våra kunskaper kring orsaker och konsekvenser av markanvändningsförändringar. Det är viktigt att studera hur vi som individer och samhälle nyttjar resurser för att kunna utveckla en hållbar användning av dem. För att kunna utveckla en mer hållbar förvaltning måste de sätt som markanvändningen sker på idag tydliggöras. Genom att fokusera på jordbruksmark som en livsnödvändig resurs i ett långsiktigt perspektiv bidrar arbetet med kunskapsunderlag för fortsatta diskussioner om utmaningar och förändringsmöjligheter som finns i vårt förhållande till resurser.

Flygbild över landskap
Foto: Sara Cousins. 2009

Avhandlingen “Jordbruksmark i förändring. Drivkrafter bakom och förutsättningar för offentlig styrning i Sverige och Norge” presenterades den 31 oktober 2014 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Läs avhandlingen här

Kontaktinformation:
Elin Slätmo, fil.dr.
Tel. 031-786 5580
elin.slatmo@geography.gu.se

Kajsa Folmeus Strandberg, kommunikatör
Tel. 031-786 14 54
kajsa.strandberg@gu.se