– Förr handlade vinterväghållning i princip om att ploga och salta bilvägar. Idag handlar mycket om att invånare ska kunna cykla säkert vintertid.
Det säger Jörgen Bogren och Torbjörn Gustavsson vid Göteborgs universitet, som forskat om vägklimat sedan tidigt 90-tal och idag utvecklar digitala lösningar som transformerar vinterväghållningen.
Tillsammans har de utvecklat och fått patent på en dataplattform som med stor precision kan förutse väderförhållanden längs hela vägnät, både i realtid och upp till 72 timmar framåt. Genom att kombinera data från vägväderstationer med information från uppkopplade fordon, topografi och utfört underhåll på vintervägar kan detaljerade vägväderprognoser tas fram.
– Att förutsäga vägklimat och säkerställa att rätt väghållningsåtgärder genomförs är inte enbart en säkerhetsfråga. Det är också en miljö- och ekonomifråga, säger Jörgen Bogren, som tillsammans med Torbjörn Gustavsson startat bolaget Klimator för att utveckla den ny tekniken.
Med optimerad vinterväghållning kan kostnadsbesparingar på upp till 20–30 procent göras, enligt forskarna. Genom att reducera användningen av salt till den mängd som faktiskt krävs för en given vägsituation gynnar också miljön.
Vädret spelar roll för vårt beteende
Vägklimatet är också något som fått en allt större betydelse för näringslivet.
– Vädret påverkar hur vi beter oss. Åker du till IKEA med ett släp och handlar när det är dåligt väglag eller avvaktar du till en annan dag? Sådana beslut kan få konsekvenser för hur en butik bemannas eller för att beräkna väghållningsarbete på parkeringsytor, säger Torbjörn Gustavsson.
Självkörande fordon måste förstå att det är halt
En aktör som är väl medveten om klimatets inverkan på väglaget är flygindustrin. I ett pågående forskningsprojekt undersöker Jörgen Bogren och Torbjörn Gustavsson autonom friktionsmätning och övervakning av flygplatser. Under projektet testas både kameratekniken i drift på landningsbanan och ett visualiseringssystem, som i realtid visar underlagets status för flygledartornet. Målet är att kunna göra helt autonoma friktionsmätningar av landningsbanor för att ge korrekta varningar och information till underhållspersonal och andra användare.
Ett annat område där kunskap om väder och vägklimatdata är viktigt är autonoma fordon.
– Självkörande fordon måste ju förstå att det är halt. Detta är en stor utmaning inom bilindustrin som vi är med och undersöker just nu, säger Torbjörn Gustavsson.
– Det roliga är att det är kärnan i vår grundforskning om klimatmodeller från tidigt 90-tal som får ny relevans idag. Det vi visste från forskningen på den tiden fanns inte möjlighet att applicera eftersom att tekniken saknades. Idag är tekniken ikapp och forskningen kan komma till nytta på ett helt annat sätt.
AV: JENNY MEYER
