Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Universitetets folkbildningsuppdrag under lupp i ny rapport

Publicerad

Under hösten har tre studenter på masterprogrammet Kultur och demokrati genomfört en förstudie kring universitetets folkbildningsuppdrag. Förstudien resulterade i rapporten ”De offentliga samtalens Göteborg. Om folkbildningens nytta och universitetets potential” och har presenterats för Humanistiska fakultetsstyrelsen där den fick ett positivt mottagande.

Det var inför andraårsstudenternas praktikperiod som de fick ett erbjudande om att göra förstudien. Initiativet kom från Catharina Thörn, docent i kulturvetenskap och lärare på Kultur och demokrati, som en reaktion på att studieförbundet ABF lade ner sin offentliga seminarieserie.

– Eftersom ABF i hög grad synliggjort forskning från Göteborgs universitet aktualiserade det frågan om synen på universitetet och folkbildning. Men för mig gick det också utöver ABFs verksamhet – jag har länge känt att det talats väldigt mycket om samverkan med myndigheter och näringsliv på universitetet men desto mindre om folkbildning, säger Catharina Thörn.

Ytterligare ett problem med universitetets folkbildningsuppdrag är enligt Catharina Thörn att ansvaret idag läggs på de enskilda forskarna. Tillsammans med Ann Ighe, ekonomhistoriker och redaktör för tidskriften Ord&Bild, lämnade hon därför ett förslag till tidigare prorektor Helena Lindholm om att universitetet skulle tydliggöra sin officiella syn på folkbildningens betydelse. Resultatet blev idén om förstudien.

Nils Westman, Elin Thomasson, Ebba WahlbomFörändrad syn på bildning

Tre studenter nappade på erbjudandet: Ebba Wahlbom, Elin Thomasson och Nils Westman, som gjorde den som en del av sin praktik vid Ord&Bild. Precis som Catharina Thörn menar de att synen på bildning har förändrats mycket under 1900-talet, vilket kan ha påverkat hur universitetet arbetar med folkbildningsuppdraget.

– Det har gått från att man såg bildning som värdefullt eftersom det möjliggjorde för medborgarna att delta i det demokratiska samtalet, till att bli mer näringslivsinriktat. Bildning och studier ses idag som ett sätt att få ett jobb eller på annat sätt ”bidra” till samhällsnyttan, menar Nils Westman.

I sin rapport ville studenterna därför lyfta frågan om folkbildningens nytta i termer av medborgarinflytande och bemäktigande, där universitetet har en viktig roll. ”Vi ställer oss bakom devisen: Kunskap är makt”, som de skriver i rapporten.

– Bildning kan hjälpa en att se sin egen position i samhället och hur övergripande maktstrukturer påverkar en själv. Universitetet är också en maktinstitution där kunskapsutjämnande kan vara en del i att skapa ett mer jämlikt samhälle, där kunskap inte är koncentrerad till en viss del av befolkningen, säger Ebba Wahlbom.

Fokus på lokala frågor viktigt

En av de slutsatser som presenteras i rapporten är att det finns gott om befintliga strukturer i civilsamhället som Göteborgs universitet kan använda sig av för att nå ut med sin forskning.

– Det finns egentligen inget behov av att skapa nya folkbildningsscener från Göteborgs universitets sida. Istället borde man samverka och ta till vara på alla de scener som redan finns, säger Elin Thomasson.

Detta är särskilt viktigt när det gäller scener utanför de centrala delarna av staden. En ytterligare slutsats är nämligen att folkbildningsverksamheten måste förankras i de olika stadsdelarna och lägga fokus på lokala frågor i Göteborg.

– Universitetet har ofta liten kunskap om vad som faktiskt är angeläget för invånarna ute i stadsdelarna, medan till exempel kulturhus och stadsbibliotek tvärtom har stor inblick i det. Genom att samarbeta och interagera med de lokala aktörerna kan man nå publiken på ett bättre sätt, menar Elin Thomasson.

Positivt mottagande från fakultetsstyrelsen

Rapporten presenterades för Humanistiska fakultetsstyrelsen i slutet av november, och mottagandet var positivt, tycker både studenterna och Catharina Thörn.

– Fakultetsstyrelsen har också sett problemet att det finns för stor individualisering i arbetet med folkbildning, där det är upp till enskilda forskare att ta sådana initiativ. De var öppna för att diskutera hur man istället kan inkludera folkbildningsuppdraget i tjänsten, så att man får timmar och lön för det, säger Ebba Wahlblom.

– Vi har skickat rapporten vidare till tillträdande vicerektor för samverkan, Fredrika Lagergren Wahlin, och vi ska träffas i början av nästa år för att diskutera frågan, berättar Catharina Thörn. – Mina förhoppningar är att rapporten kan fungera som en grund för hur vi kan utveckla folkbildningsarbetet på Göteborgs universitet.

Länk till rapporten: De offentliga samtalens Göteborg. Om folkbildningens nytta och universitetets potential.
Bild: Från vänster: Nils Westman, Elin Thomasson, Ebba Wahlbom