Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Unik donation har stärkt forskningen inom reumatologi

Publicerad

Under 90-talet kämpade Margareta Holtz mot svår ledgångsreumatism, en sjukdom som så småningom tog hennes liv. Till hennes minne skapades en fond som har delat ut många miljoner kronor till Sahlgrenska akademin och bidragit till att den reumatologiska forskningen nu blomstrar. I år får tre forskare dela på fondens allra sista utdelning.

Inger Gjertsson, Andrei Chagin och Helena Forsblad D'elia
Från vänster: Inger Gjertsson, Andrei Chagin och Helena Forsblad D'elia

Tre forskare vid institutionen för medicin tilldelas de sista pengarna från Stiftelsen Reuma Forskningsfond Margareta, totalt 1.2 miljoner kronor. Pengarna delas lika mellan Inger Gjertsson och Helena Forsblad D’elia, båda överläkare och nyblivna professorer i reumatologi, samt den nyrekryterade forskaren och biologen Andrei Chagin.

– Därefter har vi ansökt om att avsluta fonden. Dels eftersom det inte finns några släktingar i livet som kan fortsätta driva fondens arbete och dels eftersom syftet med fonden har uppnåtts, berättar Hans Carlsten, även han överläkare och professor i reumatologi vid institutionen för medicin.

Men hur kommer det sig att Hans Carlsten blev engagerad i en forskningsfond och vilken koppling hade han till Margareta? Låt oss backa bandet.

Var en dödlig sjukdom

Bild
Foto på Margareta Holtz.
Margareta Holtz avled 1995. Till hennes minne skapades fonden Stiftelsen Reuma Forskningsfond Margareta.
Foto: Privat

Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit (RA), är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter, men kan sprida sig till hela kroppen. Den som idag insjuknar RA har oftast en god prognos. Nya läkemedel har revolutionerat behandlingen och de flesta patienter kan leva ett i stort sett normalt liv. Men så har det inte alltid sett ut.

Hans Carlsten minns 80- och 90-talet när RA kunde ge svåra funktionshinder som krävde både operationer, amputationer och proteser. Vårdtiderna var långa, liksom rehabiliteringen. Ungefär tio procent av patienterna drabbades av det som då kallades svårartad eller malign RA.

– Vi tog hand om extremt sjuka patienter som låg inne under lång tid och krävde mycket behandlingar och stöd. De hade svår ledförstörelse, bensår, nervpåverkan och inflammation i inre organ. Många dog av njursvikt, lungfibros eller hjärt-kärlpåverkan, säger han.

Margareta Holtz drabbades av den svåraste formen av RA. Hans Carlsten minns henne, eftersom han var överläkare och chef på avdelningen på Sahlgrenska sjukhuset där hon vårdades. Hon var mycket svårt sjuk och avled 1995, 68 år gammal. Men det skulle dröja ytterligare några år innan historien fick en fortsättning.

Möttes på konserthuset

Bild
Hans Carlsten, professor i reumatologi vid institutionen för medicin.
Hans Carlsten, professor i reumatologi vid institutionen för medicin.
Foto: Anna Rehnberg

År 1998 höll Hans Carlsten en föreläsning för patientföreningen Reumatikerförbundet på Konserthuset i Göteborg, tillsammans med sin kollega och gode vän Andrzej Tarkowski, som då var professor i reumatologi vid institutionen för medicin.

Margaretas man Hugo Holtz hade lyssnat med stort engagemang och efter föreläsningen kom han fram till de båda läkarna för att prata. Hugo Holtz hade startat forskningsfonden Stiftelsen Reuma Forskningsfond Margareta till minne av sin hustru, med målet att utrota malign RA, men inte hittat något tillfredställande sätt att använda pengarna på. Hans Carlsten beskriver ett starkt minne av möte.  

– Hugo dundrade fram till oss på Konserthusets trappa. Han var en storvuxen och kraftig man. Jag ska inte säga att han var bullrig, men han hade pondus. Jag och Andrzej förvandlades plötsligt till små pojkar där vi stod. Jag minns till och med att han sa: ”Hör ni pojkar, hur ska vi lösa reumatismens gåta? Vilket stöd behöver ni till er forskning?”, säger Hans Carlsten.

Finansierade enskilda tjänster

Bild
Andrej Tarkowski, professor vid institutionen för medicin som avled 2008.
Andrzej Tarkowski, professor i reumatologi vid institutionen för medicin som avled 2008.<br /> Foto: Göran Olofsson
Foto: Göran Olofsson

Vid den här tiden var reumatologi inget stort forskningsfält vid Sahlgrenska akademin och det fanns behov av förstärkning. Lösningen blev att fonden finansierade ett lektorat som man kom överens med institutionen för medicin om att utlysa. Därefter har fonden fortsatt i samma anda – att hjälpa forskare att etablera sig.

Det första lektoratet gick, efter en utlysning i öppen konkurrens, till Hans Carlsten och det var fonden som finansierade hela hans tjänst fram till 2008. Då blev vännen Andrzej Tarkowski svårt sjuk i cancer och Hans Carlsten fick idén att söka uppdraget som prefekt vid institutionen för medicin – en roll han också fick.

Nästa tjänst som delvis finansierades av fonden var en ny professur. Tjänsten gick till Lennart Jacobsson, en välmeriterad forskare från Lunds universitet som fick uppdraget att stärka den kliniska och epidemiologiska forskningen. Lennart Jacobsson var överläkare och professor vid institutionen för medicin fram till förra året och gjorde ett stort avtryck på den reumatologiska forskningen, inte minst när det gäller sjukdomen gikt.

– Lennart har varit väldigt bra på att engagera nya doktorander och att etablera klinisk registerforskning. Några som tidigare inte alls var intresserade av en akademisk karriär har plötsligt blivit lite småfrälsta. Idag är två av tre läkare på Reumatologen disputerade eller forskningsaktiva, berättade Inger Gjertsson i en tidigare intervju.

Har gett ringar på vattnet

Bild
Foto på Hugo Holtz.
Hugo Holtz grundade fonden till minnet av sin hustru Margareta.
Foto: Privat

Stiftelsen Reuma Forskningsfond Margareta har därmed gett ringar på vattnet och stärkt forskningen, inte bara inom reumatoid artrit, utan inom hela det reumatologiska fältet.

I år fick två unga forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, Cristina Maglio och Mattias Svensson, prestigefyllda etableringsbidrag om sex miljoner kronor var från Vetenskapsrådet och Sahlgrenska akademin har idag en komplett forskningsmiljö inom reumatologi med allt från grundforskning, till klinisk forskning och epidemiologisk forskning, i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Enligt Hans Carlsten har fonden bidragit till den positiva utvecklingen och tidsmässigt har fondens verksamhet sammanfallit med en medicinsk revolution.

– Den typen av svårt sjuka RA-patienter som Margareta tillhörde är sällsynta idag. Sjukdomen har ändrat karaktär, tack vare nya behandlingar. Det är så klart inte vår förtjänst, men forskning är ett stort pussel och vi har bidragit med några pusselbitar i form av ny kunskap. Dagens biologiska läkemedel riktar sig till exempel mot molekyler som inte var upptäckta när jag började som reumatolog, säger han.

Söker efter nya pusselbitar

Själv har Hans Carlsten bland annat bidragit med ny kunskap om hur östrogen påverkar immunförsvaret, något som har visat sig vara viktig för både ledgångsreumatism och benskörhet, två sjukdomar som i stor utsträckning drabbar kvinnor.

Hans Carlsten närmar sig pension, men andra tar vid i sökandet efter kunskap som kan bidra till ett bättre liv för dem som drabbas av reumatiska sjukdomar. En sjukdom som idag saknar effektiv behandling är artros. Nyrekryterade Andrei Chagin ska både undersöka mekanismerna bakom artros och hur olika hormoner styr benförlust och nybildning av ben.

Han blir en av de sista mottagarna från Stiftelsen Reuma Forskningsfond Margareta och kan förhoppningsvis bidra till nya, banbrytande upptäckter.

TEXT: KARIN ALLANDER

Om reumatologi

Reumatologi är ett samlingsnamn för ett hundratal sjukdomar, där Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste. Sjukdomarna drabbar ofta leder, muskler och skelett så att man får ont och svårt att röra sig. Även blodkärl och andra livsviktiga organ kan påverkas. De flesta reumatologiska sjukdomar är inflammatoriska och en del är autoimmuna. Det innebär att kroppens immunförsvar angriper sig själv.