Undervisningsspråket får stor betydelse för svenska ungdomar utomlands

Det bor omkring 660 000 svenskar utomlands och drygt 7 500 barn och ungdomar deltar i någon form av undervisning i eller på svenska runt om i världen.

I en ny avhandling undersöks språkanvändningen hos svensktalande gymnasieungdomar i Europa. Den visar att svenskan spelar en levande roll i ungdomarnas flerspråkighet, även om de använder det svenska språket i olika stor utsträckning.

Samtalsdeltagarna avgör språket

Vilket språk som används i stunden påverkas framför allt av de människor som ungdomarna talar med och vilka språk samtalsdeltagarna har gemensamt. Ungdomarna väljer övervägande det språk de uppskattar att alla lättast kan mötas i. De använder också konstant olika språk i sin vardag.

De kan exempelvis använda engelska på mobiltelefonen med vännerna, prata franska på bussen på väg till skolan, undervisas på engelska och svenska i skolan, snacka franska på träningen efteråt, och svenska med föräldrarna i hemmet på kvällen.

Något som förvånade doktoranden Marie Rydenvald var att ungdomarna verkligen var flerspråkiga i ordets rätta bemärkelse. På frågan vilket språk de helst väljer i en given situation och om ett givet ämne kunde de sällan välja ett enda språk.

– Det visar också de inspelningar som ungdomarna gjorde av sin språkanvändning och det bekräftades senare av de intervjuer jag gjorde. De har hela tiden en beredskap att använda flera språk, beroende på vem de pratar med, och vilken situation de befinner sig i, säger Marie Rydenvald.

Undervisningsspråket blir starkast

Trots detta var ett tydligt resultat i undersökningen att undervisningsspråket – oavsett om det är svenska, engelska eller något annat språk – får en framskjuten position i ungdomarnas språkanvändning.

– Undervisningsspråket blir det starkaste språket. På så sätt får skolvalet en stor betydelse för deras flerspråkighet och det påverkar också viljan och möjligheterna att till exempel senare studera vidare vid en svensk högskola.

Om föräldrarna och barnen väljer en skola där all undervisning sker på svenska, eller om de väljer att enbart få lektioner i svenska men övrig undervisning på ett annat språk får alltså betydelse för ungdomarnas benägenhet att senare studera vidare i Sverige.

Fyra delstudier

För ungdomarna i undersökningen är migration en del av familjebakgrunden och avhandlingen placerar sig i en forskningstradition som intresserar sig för migrantgruppers språkbruk. Avhandlingen visar att även om ungdomarna delar en svenskspråkig bakgrund är gruppen inte så språkligt homogen som man kan föreställa sig.

– Att det finns ett samband mellan skolform och föräldrarnas språkliga bakgrund liksom ungdomarnas vistelsetid i bostadslandet antyder att familjebakgrunden påverkar skolvalet, vilket i sin tur påverkar undervisningsspråket och i förlängningen ungdomarnas flerspråkighet, säger Marie Rydenvald. Svenskan är ett modersmål för ungdomarna men många av dem uppfattar ett annat språk som minst lika starkt eller starkare.

Avhandlingen Inflätat och överlappande. Flerspråkighet och språkanvändning bland svensktalande ungdomar i Europa baseras på fyra delstudier där kombinationen av egenrapporterad språkanvändning och undersökningar av den faktiska språkanvändningen ger en bred och innehållsrik bild av ungdomars flerspråkighet och språkanvändning. Den försvarades vid en disputation den 25 mars 2017.

Länk till avhandlingen

Kontakt:
Marie Rydenvald, doktorand i svenska som andraspråk, Göteborgs universitet.
Telefon: 031-786 2680, mobil: 0737-76 55 12
E-post: marie.rydenvald@svenska.gu.se