Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Tyska språket har hög ställning bland rysslandstyskar i Sibirien

Publicerad

Även om de etniska tyskar som bor i den ryska byn Schumanovka mitt i den sibiriska steppen är i minoritet, känner samtliga invånare att de bor i en ”tysk” by. Den slutsatsen drar två forskare i tyska vid Göteborgs universitet, efter ett två veckor långt besök.

Schumanovka-byidyll. Foto: Christiane Andersen

Schumanovka är en av 12 byar i den tyska Nationalrajon, som grundades så sent som år 1991. I byarna bor knappt 18 000 människor, varav omkring 26 procent är etniska tyskar. Christiane Andersen, professor i tysk språkvetenskap, och Sascha Prostka, doktorand i tyska, besökte byn, där de bedrev lingvistiska fältstudier.

– När vi gick in i byns lilla affär och började samtala på tyska och förstod varandra visste vi att det här är ett unikt forskningsfält, säger Christiane Andersen.

Schumanovka-Leningata. Foto: Christiane Andersen.Byn Schumanovka, där de bedrev sina fältstudier, grundades år 1911 av mennoniterna, en protestantisk frikyrka med rötter i den radikala reformationen under 1500-talet. Menonniterna talar Plattdüütsch, en form av tysk dialekt som talas längs hela Nordsjö- och Östersjökusten, från Friesland till före detta Königsberg, nu ryska Kaliningrad.

− Såväl den kulturella, religiösa som den språkliga historien är mycket komplex och omöjlig att rekonstruera fullständigt. De vi intervjuade visste inte varifrån deras förfäder kommer. Vi fick höra att mor- eller farföräldrar kom från Ukraina eller från Volgaområdet och att de var mennoniter eller katoliker. En familj var helt övertygad om att deras förfäder kom från ”Holland”. Alla var dock eniga om att ”vi är tyskar”, säger Christiane Andersen.

Kallade in tyska bönder och hantverkare

Ett historiskt datum som kan anses vara migrationens utgångspunkt är 1763 då den ryska tsarinnan Katarina II inkallade tyska bönder och hantverkare för att de skulle bosätta sig i centrala Volgaregionen. Så småningom bildades en stor tysk minoritet i Ryssland, så kallade rysslandstyskar, som är en sorts paraplybeteckning för tyska minoriteter i bland annat Ryssland, Ukraina, Kaukasus, Krimhalvön och Kazakstan.

Festival i Barnaul - information om tysk nationalrajon. Foto: Christiane Andersen.Migranterna från Europa kom från olika europeiska statssamfund och talade ett regionalt vardagsspråk som bara delvis täcker nuvarande tyska dialekter och variationer, för att inte nämna relationen mellan standardspråk och dialekter som en europeisk talare behärskar från början men som saknas hos rysslandstyska talare. Här kommer forskningen in i bilden.

− Vi frågade alla vi intervjuade om och när de talar sin dialekt. De sa att de inte talar tyska alls eller bara hemma och inte med andra tyska familjer. Men till och med i hemmet är dialekten mycket blandad med ryska. Desto mer förvånade var vi att samtalen med oss gick flytande och att det var vi som hade problem att förstå.

De inspelade intervjuerna gjordes hemma hos familjerna som tog emot forskarna som gäster. Alla har släkt i Tyskland. Mellan 1950 och 2005 har ofattbara 2,3 miljoner människor utvandrat till Tyskland från dåvarande Sovjetunionen.

− Det var häpnadsväckande att de vi intervjuade i den lilla byn alla talade sin omisskännliga variant av tyska utan att känna till dess ursprung. De etniska tyskarna i byn skiljer sig också åt vad beträffar åsikterna om sig själv och världen omkring: För några är Tyskland hemlandet, för andra en plats där de arbetar och några tänker återvända till Schumanovka när de pensioneras. Andra har aldrig velat flytta, säger Christiane Andersen.

Mer information:
Christiane Andersen, telefon: 031-786 43 63, e-post: christiane.andersen@sprak.gu.se