Två av tre anställda och studerande vid europeiska lärosäten har utsatts för genusbaserat våld

Enkätundersökningen är en av flera delar av EU-projektet UniSAFE. Syftet är att kartlägga omfattningen av genusbaserat våld vid universitet och forskningsorganisationer i europeiska länder. Resultatet ska sedan användas, tillsammans med kartläggning av nationell och institutionell policy, fallstudier och intervjuer, för att ta fram konkreta metoder för att motverka och förebygga våldet.

UniSAFE-enkäten är unik enligt Sofia Strid i och med att den bland annat tar upp fler former av våld än tidigare liknande undersökningar och relaterar bland annat till välbefinnande och karriär.  De som svarat har bland annat uppgett kön, sexuell identitet, ålder, etnicitet och om de utsatts för, utövat eller bevittnat våld. En särskild kategori är yngre forskare som flyttar mellan universitet och länder.

Bild

– Forskare tidigt i karriären är en särskilt utsatt grupp. De har ofta tillfälliga kontrakt och hamnar i ett starkt beroende hos sin forskningsledare eller arbetsgivare, säger Sofia Strid, som är vetenskaplig ledare för EU-projektet UniSAFE och forskare vid Örebro universitet och Göteborgs universitet.

Två av tre av de svarande uppger alltså att de utsatts för genusbaserat våld. Psykologiskt våld (57 procent) följs av sexuella trakasserier (31 procent), ekonomiskt våld (10 procent), online-våld (8 procent), fysiskt våld (6 procent) och sexuellt våld (3 procent).

Pyskologiskt våld mest vanligt

Av svaren från de 42 000 deltagarna framgår att kvinnor och icke-binära personer är mest utsatta och att den vanligaste formen av genusbaserat våld är psykologiskt. Psykologiskt våld kan vara att någon tvingats göra något mot sin vilja, har blivit respektlöst bemött eller utsatts för ilska.

Många former av det genusbaserade våldet är svårfångade.

– Det kan vara svårt att uppfatta sexistiska kommentarer som psykologiskt våld, både för dem som utsätts och för vittnen, säger Sofia Strid.

Endast 13 procent av dem som erfarit genusbaserat våld har rapporterat vidare. En vanlig förklaring är osäkerhet om det som inträffat varit allvarligt nog, eller ens en form av våld. Av dem som bevittnat våld uppger 12 procent att det handlat om sexuella trakasserier och 9 procent att det var ekonomiskt våld.

Stärker resultat från svensk enkätstudie

Bild

UniSAFE-enkäten stärker resultaten från den svenska enkätundersökning Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor som presenterades i maj i år, där samtliga svenska universitet och högskolor ingick, och som genomfördes i samverkan mellan Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan, Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Det säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, och en av flera forskare i UniSAFE:

– Även om studierna visar hög samstämmighet, och har använt samma mått för sexuella trakasserier, så finns skillnader i både utformning och resultat. Utsattheten för sexuella trakasserier i den svenska högskolesektorn är något högre än vad genomsnittet i UniSAFE-studien är. Samtidigt har vi i UniSAFE valt att efterfråga en bredare palett av utsatthet för olika former av genusbaserat våld, vilket synliggör problemets omfattning på ett bättre sätt, säger Fredrik Bondestam.

Målet är konkreta verktyg

Nästa steg i UniSAFE-projektet är att samla bland annat jämställdhetsexperter från universiteten för att skapa verktyg för att sedan pilottesta dessa med sikte på det slutliga målet: konkreta verktyg för att förebygga genusbaserat våld inom akademin. 

EU:s forskningsprogram Horizon Europe ställer numera krav för finansiering att forskningsorganisationer måste ha en jämställdhetsplan för att beviljas medel. Tjeckien är under hösten ordförandeland i EU och har genusbaserat våld inom högre utbildning på sin dagordning. Efter årsskiftet tar sedan Sverige över som ordförande.

Förutom Sofia Strid och Fredrik Bondestam har fyra andra svenska forskare medverkat: Liisa Husu, genusvetenskap, Jeff Hearn, genusvetenskap och Nicole Ovessen, postdoktor, genusvetenskap alla vid Örebro universitet, samt Angelica Simonsson, postdoktor genusvetenskap vid Örebro universitet och utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.