Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Forskare som analyserar data
Foto: Istock
Länkstig

Tre forskningsmiljöer får totalt 50 miljoner inom VR:s utlysning för klinisk behandlingsforskning

Publicerad

Marcus Lind, Björn Redfors och Anna-Karin Hultgård Ekwall från institutionen för medicin är några av forskarna som får bidrag från Vetenskapsrådets utlysning inom klinisk behandlingsforskning.

Utlysningen inom klinisk behandlingsforskning ska stödja studier som är motiverade av hälso- och sjukvårdens behov, och som förväntas leda till patient- och samhällsnytta inom en relativt kort tidsperiod. Samtliga 15 forskarmiljöer som VR väljer att finansiera är samarbeten mellan flera lärosäten och regioner, och Västra Götalandsregionen är partner i alla dessa studier utom en. För tre av miljöerna är huvudsökande hemmahörande vid Göteborgs universitet.

– Det är ett glädjande utfall för Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen. Detta visar på vår styrka inom klinisk forskning och att det fina betyget när Vetenskapsrådet utvärderade vår kliniska forskning var rättvisande, kommenterar dekan Agneta Holmäng, som får medhåll av prodekan Henrik Hagberg:

– Att vi är starka inom klinisk forskning har flera rankningar visat. Vi har också satsat på en egen ALF utlysning just med inriktning mot klinisk behandlingsforskning som på sikt borde öka vår konkurrenskraft inför framtida VR-utlysningar inom klinisk behandlingsforskning.

Marcus Lind, professor vid institutionen för medicin, är huvudsökande för en forskarmiljö som ska genomföra en randomiserad placebokontrollerad studie (RCT) inom totalt tio regioner i Sverige. Forskarmiljön får nästan 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Vid typ 1 diabetes flörstörs betacellerna i bukspottskörteln som producerar kroppens insulin förstörs av en autoimmun process, och andra studier pekar på att interleukin-17 (IL-17) kan ha en viktig betydelse i denna process. I studien, där 19 sjukhus i Sverige ska delta, utvärderas om blockering av IL-17 kan hindra förstörelse av insulinproducerande betaceller. Personer med nydiagnostiserad typ 1 diabetes kommer behandlas och jämföras mot patienter som får placebo och studera om den egna insulinproduktionen kan bevaras genom att blockera IL-17.

Bevara insulinproduktionen

Under de första åren efter diagnos av typ 1 diabetes har patienten vanligtvis kvar egen insulinproduktion. Sjukdomen debuterar vanligtvis i barnaåren eller yngre vuxenår och är vanligast i Finland och Sverige i världen.

– Ifall vi kan bevara den kommer vi påtagligt underlätta behandling av typ 1 diabetes genom att ha enklare att uppnå stabila blodsockernivåer vilket ger mindre risker för organskador. Patientens behandlingsregimer blir också enklare och risken för låga blodsocker och akut höga med ketoacidosrisker minskar, säger professor Marcus Lind.

Det pågår flera studier i världen som försöker komma åt signalen på ett effektivt sätt som förstör betaceller vid typ 1 diabetes. En av nyckelstudierna kommer nu alltså ledas från Göteborgs universitet.

– Vid många andra autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit skulle vi inom medicinska professionen idag tycka att det var märkligt om vi inte behandlade den skadliga autoimmuna processen mot ledbrosket  Även om vi vid typ 1 diabetes flera år innan med prover kan säga med hög sannolihet om individer kommer insjukna, och året innan med i princip hundra procents säkerhet, så har vi inget som kan bryta processen på ett effektivt och säkert sätt idag. Skulle forskningen från någon av grupperna i världen som sysslar med detta lyckas skulle det radikalt förändra behandlingsfältet. Man skulle även kunna förhindra eller fördröja insjuknande i typ 1 diabetes, säger Marcus Lind.

I det team som arbetar med projektet ingår bland andra doktoranden Shilan Ahmadi, gästprofessor Olle Korsgren och professor Per-Anders Jansson.

Landsomfattande studie om allvarlig kärlkramp

Björn Redfors, docent i kardiologi vid Göteborgs universitet och kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är huvudsökande för en forskarmiljö som får 18 miljoner kronor. Studien samlar forskarpartners i samtliga 21 regioner i Sverige. Syftet är att jämföra kranskärlsoperation med perkutan kranskärlsintervention (ballongvidgning och stentimplantation) för patienter med ischemisk kardiomyopati (kronisk hjärtsvikt på grund av kranskärlssjukdom).

Lungförändring hos patienter med reumatoid artrit

Anna-Karin Hultgård Ekwall, specialistläkare i reumatologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent i reumatologi och inflammation är en av tre forskare i regionen som får projektbidrag i utlysningen för klinisk behandlingsforskning, detta för den s.k. PULMORA-studien.

Lungförändringar är vanliga hos patienter med reumatoid artrit (RA) men ofta oupptäckta. Upp till 10% av patienter med RA utvecklar interstitiell lungsjukdom (ILS) som är förknippad med ökad dödlighet. Identifiering av dessa patienter försvåras av bristen på specifika symtom och biomarkörer. Det finns ingen specifik behandling och flera anti-reumatiska läkemedel har rapporterats bidra till ILS-utveckling. Nya pre-kliniska data talar för att JAK-hämmare kan vara effektiva mot ILS. Syftet med PULMORA-studien är att avgöra om tofacitinib är en effektiv, säker och bättre behandling än standard-läkemedlet metotrexat för patienter med interstitiella lungförändringar vid diagnos. 

Läs mer om utlysningen på Vetenskapsrådets webb: https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2020-09-08-klinisk-behandlingsforskning.html

Observera att endast besked i Prisma garanterar att ett bidrag har beviljats.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM (hämtad från Akademiliv 2020-11-30) och JENNY MEYER