Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Tobias Rütting ute på fältarbete
Länkstig

Tobias Rütting ny professor i biogeokemi

Publicerad

Tobias Rütting har blivit befordrad till professor i biogeokemi. Hans forskning är inriktad på hur klimatförändringarna påverkar de biogeokemiska kretsloppen och vårt ekosystem. Han har också forskat mycket kring metodutveckling inom ämnet.

Tobias Rütting disputerade inom Naturvetenskap på universitet i Gießen 2007. Därefter gjorde han en postdoktortjänst på institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet och började på institutionen för geovetenskaper 2013.

Hur ser du på att bli professor och hur kommer det att påverka ditt arbete?
- Det är ett viktigt erkännande och för mig personligen är det ett mål som uppnåtts, något som jag siktat på länge, ända sedan jag var student. Någon större praktisk förändring kommer det nog inte innebära. Jag drivs av nyfikenhet och det kommer jag fortsätta att göra.   

Vad handlar din forskning om?
- Biogeokemi handlar om olika processer som styr grundämnenas flöden i naturen, många av dem är viktiga näringsämnen för växter. Jag är speciellt intresserad av hur klimatförändringarna påverkar dessa flöden och hur det påverkar ekosystemet och hur ekosystemet i sin tur återkopplar till klimatförändringarna. Det blir som en loop av påverkan. I naturen finns grundämnen så som kol, kväve och fosfor som växterna tar upp och om det blir brist på dessa näringsämnen kan inte växterna växa och då påverkas till exempel bindningen av koldioxid, vilket påverkar klimatet. Jag har också intresserat mig för metodutveckling, speciellt isotopverktyg, för att kunna uppnå en djupare förståelse om de biogeokemiska kretsloppen.

Vad forskar du om just nu?
- Just nu arbetar jag bland annat i ett projekt tillsammans med en av mina doktorander som tittar på kvävebudget i jordbruksmark. Gödsling innehåller kväve och en stor andel av det kväve som tillförs tas inte upp av grödorna vilket ökar risken för bland annat lustgasemissioner vilket bidrar till växthuseffekten och kväveläckage till vattendrag som i sin tur kan leda till övergödning. Det vi hittills kan se i projektet är att det är viktigt att som jordbrukare hålla sig till de rekommendationer som finns kring gödsling, då högre doser gödsling leder till ökat kväveutsläpp.

Vad anser du vara den viktigaste framtidsfrågan inom forskningen?
- Inom mitt område handlar det om att förstå hur de biogeokemiska kretsloppen av olika näringsämnena hänger ihop i naturen. Det har studerats mycket kring omsättning av näringsämnena men i separata spår. Det viktigaste nu är att förstå hur de biogeokemiska kretsloppen av de olika näringsämnena hänger ihop och hur de påverkar varandra.