Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Teknisk elitforskning och det globala näringslivet

Publicerad

Hur ska politik styra kunskapsförnyelse? Vilken roll spelar det globala näringslivet för kunskapsförsörjning? Vilka specifika roller har universitet/högskolor inom Sveriges entreprenöriella ekosystem? Detta är några av frågorna som professor Maureen McKelvey tog upp under ett besök på Sveriges Riksdag den 16 januari.

Maureen McKelvey, professor på Institutet för innovation och entreprenörskap på Handelshögskolan i Göteborg, var talare på en kunskapslunch på RIFO - Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, som är ett forum för kontakt och information mellan riksdagsledamöter och forskare. Hon presenterade resultat från forskningsprojektet ”Samverkan mellan universiteten och näringslivet: en studie av Chalmers samverkan med den globala industrin” som är en del av det större forskningsprogrammet ”Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning” finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Forte och Vetenskapsrådet.

Maureen McKelvey ger sin presentationI projektet om Chalmers samverkan med den globala industrin har de studerat utvecklande av kunskapsnätverk mellan industri och akademi i olika teknikområde - nano, ridsportsteknik och reglerteknik. Några av slutsatserna är att det finns många olika samarbetsformer som gör att den tekniska elitforskningen kan påverka den globala ekonomin. Politik och offentlig verksamhet spelar en stor roll i finansieringen av utbildning och forskning, men Sverige är särskilt beroende av företags investeringar i elitforskningen, eftersom högteknisk kompetens finns inom det globala näringslivet.

Föredragen åtföljdes av frågor från intresserade riksdagsledamöter, tjänstemän och forskare och en livlig diskussion i den fullsatta lokalen.

Olof Zaring och Maureen McKelvey utanför regeringsbyggnaden Stockholm
Olof Zaring och Maureen McKelvey, båda från Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.