Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Stor variation vid kvinnliga yrkesbeteckningar i spanskan

Publicerad

I Spanien har man länge debatterat om det är viktigt att som kvinna benämnas i femininum i sin yrkesroll och om maskulina beteckningar leder till att kvinnor blir osynliga i språket och därmed mindre jämställda. Från feministiskt håll besvaras dessa frågor med ”ja”, men en avhandling i spanska visar att kvinnorna inte sätter synligheten i främsta rummet.

I spanskan finns tre språkliga varianter för att benämna en kvinnlig yrkesutövare: 1) feminin artikel + feminin beteckning (la abogada); 2) feminin artikel + maskulin beteckning (la abogado); 3) det som i svenskan motsvarar kvinnlig + en maskulin beteckning (mujer abogado).

Då det saknades aktuella empiriska studier på detta område, valde Christel Larsson att med en enkät undersöka det aktuella språkbruket vid 40 yrkesbeteckningar. Resultaten, som omfattade 600 informanter (två kön, tre åldersgrupper och tre utbildningsnivåer) från Madridområdet, visade att endast 18 av de 40 studerade beteckningarna användes i femininum av en majoritet. Kvinnor i de resterande 22 yrkena benämndes enligt variant 2 ovan. Högst bruk av femininum hade kvinnorna, gruppen över 50 år samt de universitetsutbildade. Dock visade det sig att majoriteten av kvinnorna använde femininum endast vid 19 av de studerade beteckningarna, och männen i 17 fall.

Sju förklarande kategorier

Två kvalitativa studier gjordes därefter med målet att besvara varför språkbruket ser ut som det gör. Eftersom skillnaden mellan könen var marginell, valde Christel Larsson att i den tredje studien helt fokusera kring det kvinnliga bruket. Vikten av feminiseringen och synligheten i språket var frågor hon ställde vid 30 djupintervjuer i Madrid med kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund.

– Jag använde en för språkvetenskapen ny analysmetod, Grundad Teori, som ledde mig fram till sju förklarande kategorier: existens, medvetenhet, förekomst, vana, estetik, attityd och idiosynkrasi. Existens är det avgörande kriteriet för att en feminin beteckning används. Det innebär att den måste vara godkänd av Spanska Akademin (RAE). Dessutom måste språkbrukarna känna till att formen existerar (medvetenhet), annars används den endast i informella kontexter. Kategorierna förekomst, vana och estetik är inte bara nära relaterade utan ingår i en cirkulär process.

– Ju fler kvinnor som utövar ett yrke, desto högre bruk och desto snabbare vänjer man sig vid att höra den feminina beteckningen. Detta är i sin tur avgörande för hur den feminina formen uppfattas, det vill säga om den låter bra eller inte (estetik). Attityden till feminiseringen, som baseras på ett antal individuella parametrar (idiosynkrasi), är en annan viktig faktor som spelar in för valet av språklig variant, säger Christel Larsson.

Femininformerna används inte

Många feminister hävdar att feminina beteckningar är avgörande för jämställdheten och att alternativa varianter diskriminerar kvinnan, eftersom de gör henne osynlig i språket. De menar att RAE, som för närvarande består av 37 män och 7 kvinnor, är anledningen till det heterogena bruket, då de anses vara motsträviga mot nya feminina beteckningar.

– Min avhandling motbevisar detta. De flesta undersökta beteckningarna är godkända av RAE, men anledningen till att en del av femininformerna inte används är att språkbrukarna inte känner till att de existerar, säger Christel Larsson.

RAE:s ordbok baseras på språkbruket, alltså det språk som majoriteten av talarna använder. Nya ord godkänns först när de har använts under minst fem år av ’den stora massan’. Att språkbruket, å sin sida, baseras på RAE:s norm, visar hur komplex frågan är. Vem bestämmer, RAE eller språkbrukarna?

– Svaret på frågan är ’både/och’. Under förutsättning att en beteckning har RAE:s godkännande och språkbrukaren vet om det, avgör var och en själv vilken variant som är bäst. Det är inte RAE som bromsar bruket av till exempel fiscala, gerenta, música, perita, política eller tenienta. Alla existerar. Vanans makt är stor och förändringar tar tid, säger Christel Larsson.

Hon hoppas att avhandlingen kan bidra till en mer nyanserad debatt om eventuell språklig sexism till följd av användningen av icke-feminina yrkesbeteckningar.

Avhandlingen ”Soy cocinera y camarero”. La variación en el nombramiento de las mujeres profesionales en España försvarades 30 oktober 2015.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/40531