SOM-seminariet 2022: Viktiga valfrågor och läget före kriget

Den 30 mars presenterades de första resultaten och analyserna från den nationella SOM-undersökningen 2021, under ett seminarium i Göteborg. Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden och sammanfattas till viss del nedan. För en heltäckande bild hänvisas till forskarpresentationerna i PDF-format, tillgängliga på SOM-institutets presentationssida.

Seminariet kommer även kunna ses i efterhand via SVT-play. När detta är tillgängligt kommer länk att finnas här.

Viktiga frågor inför valet

Undersökningen genomfördes med mindre än ett år kvar till riksdagsval i Sverige och utgör ett underlag för att kunna studera opinionen inför valet och identifiera specifika sakfrågor som bedöms få betydelse.

• En majoritet av svenskarna (57 procent) anser fortfarande att utvecklingen i landet går åt fel håll och att den svenska ekonomin har försämrats det senaste året. Bedömningarna av ekonomin har dock stabiliserats efter coronapandemin.
• Brottslighet (tidigare Lag och ordning) fortsätter klättra på medborgarnas dagordning. På frågan om viktiga samhällsproblem i Sverige idag når brottslighet en rekordnivå (41 procent) och toppar listan före sjukvård (33 procent) och invandring/integration (31 procent).
• Miljö- och energifrågor hamnar på en fjärdeplats (26 procent) men visar sig vara särskilt prioriterade bland personer mellan 16 och 29 år. Brottslighet är en viktig fråga för alla grupper men i synnerhet de allra äldsta.
• Fokus på brottslighet och kriminalitet återfinns även i frågor om vad som upplevs oroande inför framtiden och vad man känner sig mest hotad av i Sverige idag. Detta ackompanjeras i regel av tydliga ideologiska skillnader där personer till höger i politiken är särskilt oroade för brottslighet och personer till vänster är något mer oroade för miljö- och klimatrelaterade frågor.
• Därtill finns ojämlikheter som att 26 procent av alla unga kvinnor är mycket oroliga för att personligen drabbas av våldsbrott, medan endast 8 procent av männen i samma ålderskategori känner samma grad av oro. Hårdare, direkta insatser mot brottslighet värderas i allmänhet högre än mer långsiktiga, sociala insatser.
• ​Överlag blir svenskarna allt mer negativa till privatiseringar (balansmått på -49 för både sjukvård och äldreomsorg) samt tar tydligare ställning mot att inte minska offentlig sektor eller tillåta vinstutdelning i välfärden. Detta gäller även bland de som står till höger i politiken och det är denna väljargrupp som står för den största förändringen sedan 2018.​​​
• I undersökningen sågs även en tydlig ökning (10 procentenheter) i andelen som vill satsa mer på kärnkraft som energikälla. Det är fortfarande en majoritet som inte vill att Sverige ska satsa mer på kärnkraft än vad man gör idag (62 procent) men det ska nämnas att undersökningen är genomförd före de kallaste vintermånaderna och diskussionen relaterad till elpriser i Sverige.
• Vidare har vindkraft som energikälla tappat stöd i opinionen sett över tid. Idag vill 57 procent satsa mer på vindkraft i Sverige.

En sista lägesbild innan kriget bröt ut

Frågor som relaterar till situationen i Ukraina står givetvis högt på dagordningen just nu, men SOM-undersökningen 2021 genomfördes innan den ryska invasionen inleddes. Därmed lämpar sig inte materialet för att studera krigets effekter på svensk opinion, men ger istället en värdefull sista lägesbild för att framöver kunna följa de mer långsiktiga förändringarna.

• Inställningen till försvaret var mer positiv än någonsin tidigare i SOM-undersökningen. Förtroendet för försvaret har ökat stabilt sedan 2016 och landade 2021 på en förtroendebalans på +36. Därtill anser 45 procent att det är en dålig idé att minska försvarsutgifterna jämfört med endast 16 procent som tycker att det är bra.
• 29 procent av svenskarna var hösten 2021 mycket oroade för militära konflikter. SOM-undersökningen mäter också sporadiskt oro för situationen i Ryssland. Denna fråga har tyvärr inte ställts sedan 2019, då endast 19 procent såg detta som mycket oroande.
• Natoopinionen var innan kriget bröt ut oerhört jämn där 29 procent av svenskarna var för ett medlemskap och lika många emot. Resterande 42 procent hade ingen åsikt i frågan.
• Flyktingopinionen är fortsatt stabil och restriktiv. 57 procent ansåg att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige att jämföras med 21 procent som tyckte förslaget var dåligt. Kommande undersökning kommer att visa hur nya typer av flyktingar i landet påverkar medborgarnas attityder.

Övriga resultat och analyser

Seminariets forskarpresentationer spänner över en rad olika ämnesområden. Bland annat visades och kommenterades följande:

• Vissa hushåll löper större risk än andra att hamna i ett slags energifattigdom. Det handlar framför allt om hushåll med sämre ekonomiska förutsättningar samt lägre möjlighet till flexibilitet kring hanteringen av sin uppvärmning och allmänna energianvändning. Nya studier om energifattigdom i Sverige presenteras av Jenny von Platten, doktorand vid Lunds universitet.
• Relativt höga andelar anser att grupper de ogillar i samhället inte bör tillåtas att exempelvis arbeta i sjukvård (44 procent), anordna demonstrationer (34 procent) eller bli statsminister (64 procent). Detta är en aspekt av politisk tolerans som studeras inom ramen för projektet "Det öppna samhället" med bland andra professor Sten Widmalm vid Uppsala universitet.
• Samma projekt visar att en majoritet, 53 procent av svenskarna, håller med om att de inte öppet kan uttrycka sina åsikter i dagens politiska klimat, samt att 87 procent anser att otryggheten har ökat i landet under de senaste 10 åren.
• Att bilda regering efter valet i höst kan bli tufft visar analyser av frågor om väljarnas önskeregeringar, partiernas elektorala potential och partisympatisörernas inställningar till de andra partierna, visar professor Henrik Oscarsson, Göteborgs universitet.
• Magdalena Andersson har dock ett klart försprång gentemot Ulf Kristersson när det kommer till frågan om önskestatsminister, men historien visar att väljarna inte alltid får den statsminister som flest önskar sig. 34 procent önskar sig Andersson som statsminister efter valet i höst och 24 procent önskar sig Kristersson.
• Medieförtroendet i Sverige är högt och stabilt men följer välbekanta mönster i olika grupper. Nyheter uppfattas i allmänhet som tillförlitliga, men det finns viss osäkerhet kring huruvida de egentligen är opartiska.
• En majoritet av de svarande bedömer att nyhetsbevakningen i svenska medier inte kan placeras på en vänster-högerskala. De som inte håller med om detta placerar emellertid Aftonbladet till vänster och Svenska Dagbladet till höger politiskt. 30 procent av de svarande placerar SVT:s nyhetsbevakning något eller klart till vänster, och det är framför allt personer som själva står klart till höger i politiken som gör denna bedömning.