Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Kanyl och ampuller med vaccin
Länkstig

Snabbare vaccin genom europeiskt forskningssamarbete

Publicerad

Forskare vid Göteborgs universitet ingår i ett nytt stort forskningssamarbete som ska snabba på processen att ta fram nya vaccin. Den europeiska läkemedelsindustrin och EU satsar tillsammans 33 miljoner euro på samarbetet där experter från elva länder ingår.

Vaccinutveckling är både tidskrävande och dyr. Enligt European Vaccine Initiative, som ska samordna det nya projektet, tar det i genomsnitt mer än tio år att ta fram ett nytt vaccin, till en kostnad av minst 800 miljoner euro. Att människor kunde börja vaccineras mot covid-19 redan ett drygt år efter utbrottet av pandemin var exceptionellt.

Bild
porträtt Ali Harandi
Ali Harandi
Foto: Johan Wingborg

– Mot covid-19 kunde effektiva RNA-vacciner tas fram med rekordfart, baserat på många års grundforskning och framsteg inom vaccinplattformstekniker som adenovirusvektor och mRNA. Men det är många sjukdomar som lämpar sig för RNA-baserade vacciner. Vi behöver metoder att snabba på och effektivisera framtagningen även av andra nya vaccin, både för att minska kostnaderna och för att korta utvecklingstiden, säger Ali Harandi, som leder en forskargrupp inom immunologi och vaccinforskning vid institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet.

Förutsäga bästa kandidaterna

I det stora tvärvetenskapliga projektet, Inno4Vac, samarbetar totalt 41 parter från akademi och läkemedelsindustri i 11 länder. Tillsammans ska forskarna utveckla och tillämpa nya modeller baserade både på immunologi och datavetenskapliga algoritmer, som kan användas för att förutsäga vilka vaccinkandidater som kommer fungera bäst i kliniska prövningar.

– Potentiella vacciner testas idag först i cellodling, sedan i djurmodeller och därefter i flera steg i kliniska prövningar på människor. Det är tyvärr mycket vanligt att vaccinkandidater som ger bra resultat i djurstudier fungerar betydligt sämre för människa. Målet är att ta fram modeller och metoder som tidigt kan användas för att välja den bästa kandidaten, för att spara både tid och pengar, säger Ali Harandi.

Sexuellt överförbara sjukdomar

Projektet ska ta fram humana 3D-modeller för utvärdering av vaccin mot infektion i luftvägar och mag-tarmkanal, och även för sexuellt överförbara sjukdomar. Den modell som Ali Harandi och hans kollegor vid Göteborgs universitet ska vara med och utveckla ska kunna användas i framtagningen av vaccin mot bland annat genital herpes. En prototyp finns, skapad av mänsklig slemhinnevävnad.

– Vi kommer att bygga vidare på prototypen för att utveckla en mänsklig urovaginal modell i 3D för att testa skyddande effekt av vaccinkandidater. Detta inkluderar optimering av modellsystemet för virustillväxt, validering av modellen med neutraliserande antikroppar samt mänskliga prover från kliniska prövningar som nyligen avbrutits, säger Ali Harandi.

De prövningar som stoppades rörde flera aktuella vaccinkandidater mot genital herpes vars resultat inte alls blev lika bra när de testades på människa som djurstudierna antytt. Sådana besvikelser kan alltså potentiellt undvikas i framtiden, när nya vaccinkandidater kommer på plats.

Drygt fem års arbete

Projektet startar i september, och avslutas under våren 2027. Eftersom detta är den första modellen av sitt slag tror han att arbetet blir utmanande, men han är optimistisk:

– Vår grupp har många års erfarenhet av arbete med immunitet i slemhinnan och vaccinimmunologi, och vi är övertygade om att vi kommer vara framgångsrika, även om arbetet ännu inte är rutin för oss.

Ali Harandi har tidigare varit rådgivare till flera europeiska forskningsorganisationer, bioteknikföretag och internationella forskningsfinansiärer. Han är också knuten till University of British Columbia i Vancouver i Kanada, där han är gästdocent vid universitetets Vaccine Evaluation Center.

Forskningsprojektet Inno4vac finansieras av EU och den europeiska läkemedelsindustrin genom Innovative Medicines Initiative 2 (IMI2) och samordnas av European Vaccine Initiative (Tyskland), med stöd från Sclavo Vaccines Association (Italien). Från Sverige deltar även forskare vid Lunds universitet.