Så fungerar beslutsfattande i företags internationaliseringsprocesser

Roger Schweizer på Företagsekonomiska institutionen intervjuade beslutsfattare i företaget Q-Sense för att ta reda på mer. Resultat från studien presenteras i artikeln ”Decision-making during small and medium-sized enterprises' internationalisation - effectuation vs. causation”.

Varför är det intressant med beslutsfattande vid internationalisering av företag?
Det har inte skrivits så mycket om det tidigare när det gäller företags internationaliseringsprocesser utan det har varit underförstått att det är målet som styr. Vi vet en del om hur beslutsfattande påverkas av olika faktorer som exempelvis utbildning, kön och kontexten, men jag försökte gå lite längre och i stället prata om sättet att tänka. När jag gjorde intervjuer i företaget Q-Sense upptäckte jag att mina resultat delvis skilde sig från tidigare forskning och tänket om målstyrning.

Du använder termerna causation och effectuation för att beskriva två olika sätt att tänka som påverkar beslutsprocessen, vad innebär de?
Det vanligaste är att man använder sig av causation vid beslutsfattande. Då bestämmer företaget ett mål och sedan försöker man på olika sätt att nå dit. Exempelvis kan ett företag bestämma sig för att starta upp verksamhet i Frankrike och då börjar man fundera över vad som behöver göras: anpassa sin produkt till den franska marknaden, skaffa en distributör i Frankrike eller anställa en VD. Effectuation fungerar annorlunda – det är inte målet som styr utan de resurser man har i form av nätverk, kompetenser, kunskap och kontakter. Det man har bestämmer målet, man så att säga tager vad man haver. Ofta tänker man sig att ett företag som internationaliserar genomgår en lärandeprocess och går från att använda effectuation till causation, men det stämmer inte riktigt.

Vad handlar din artikel om?
I min studie kunde jag se att beslutsfattandet till stor del handlar om hur beslutsfattaren uppfattar situationen, inte så mycket om den grad av säkerhet eller osäkerhet som företaget uppfattar i förhållande till målet eller situationen. En beslutsfattare som var VD under en tid följde causation i en situation som egentligen skulle vara oerhört osäker ur ett företagsperspektiv. Det kunde VD:n göra eftersom hon hade med sig erfarenhet från sitt tidigare jobb och därför visste precis vad det handlade om och hur man skulle nå målet. När samma VD två veckor senare skulle fatta ett beslut som hon inte förstod eller kände igen så betedde hon sig enligt effectuation. Sammanhanget styr alltså, men fokus ska vara på beslutsfattaren och inte på organisationsnivån.

Jag kunde också se att företaget som började använda sig av effectuation vid beslut i sin internationaliseringsprocess höll kvar vid det även om det senare fanns erfarenhet och sammanhanget inte var osäkert. Det verkar alltså som att företag har svårt att låta sammanhanget styra vilken modell man ska använda. Det har helt enkelt blivit en rutin att fatta beslut på ett visst sätt och ofta krävs ett misslyckande innan företaget ändrar sin rutin.

Alla internationella etableringar är unika. Ofta ses internationaliseringsprocessen som en lärandeprocess där beslutsfattandet går från effectuation till causation, men det har visat sig att det är svårt att ta med sig tidigare erfarenheter från ett beslut till nästa i internationaliseringsprocesser. Det är kanske inte så konstigt när ett beslut kan handla om att bygga upp ett stort internationellt nätverk av opinion leaders för att få legitimitet i branschen och ett annat beslut om att försöka hitta en perfekt distributör i flera europeiska länder.

Vad det något som förvånade dig när du gjorde studien?
Jag blev fascinerad av hur intressant beslutsfattarna tyckte att det var att prata om det. Det var till och med så att i vissa fall när jag kände att jag hört det mesta så ville de fortsätta prata.

Hur kommer din forskning till användning i undervisningen?
På Executive MBA hamnar vi ofta om diskussioner om beslutsfattande och om begrepp som magkänsla och att man måste följa rutiner. Beslutsfattande är givetvis en viktig del av att vara chef, manager eller entreprenör och blir man medveten om hur man själv fungerar så är ju det en fantastisk fördel både för att vara en bättre chef, kunna fatta bättre beslut och ha en insikt om att man kan prata på olika sätt om beslut.

Roger Schweizer är verksam som lärare och forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han är programansvarig för Executive MBA programme och programkoordinator för masterprogrammet International Business and Trade.

Studien som ligger till grund för artikeln finansierades av postdoc-stipendium från Bromanska stiftelsen och bidrag från Torsten Söderbergs stiftelse.

Läs artikeln Decision-making during small and medium-sized enterprises' internationalisation - effectuation vs. causation