Hur förstå Sydafrika komplexitet efter apartheid, dess sekulära statsskick, konstitutionellt skyddade mänskliga rättigheter och stora mångfald när det kommer till religion och samhällssyn? Piet Naude, rektor för University of Stellenbosch Business School i Sydafrika, gästade Jonseredsseminarium.
Sydafrika efter apartheid är ett komplext land, som trots sitt sekulära statsskick till stor del präglas av religionens roll. Men det är också ett land där konstitutionen försvarar mänskliga rättigheter och där det råder en stor mångfald när det kommer till religion och samhällssyn.
Piet Naude, rektor för University of Stellenbosch Business School i Sydafrika och Arne Rasmusson, professor systematisk teologi vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet möttes på Jonsereds herrgård i ett seminarium om dagens mångbottnade situation i Sydafrika. De konstaterade att mycket har hänt sedan Apartheidregimens fall 1994 och den nuvarande konstitutionen formades.
– En av de grundläggande delarna i vår konstitution är dess frihet att utöva religion även i statliga institutioner. Även om Sydafrika är sekulariserat ges ändå stort utrymme ett utöva sin religion, den spelar en viktig roll vid olika ceremonier och skolorna kan lära ut religion och ha bönestunder. På så vis har vi alltså inte ett sekulariserat samhälle på samma sätt som exempelvis Sverige eller USA, säger Piet Naude.
En av de grundläggande delarna i vår konstitution är dess frihet att utöva religion även i statliga institutioner.Likaså ser han det också som helt otänkbart att för ett parti med kristen grund skulle vinna mark i ett land som Sydafrika. Trots att religionen återspeglas i nästan överallt.
– Visst finns en tydlig koppling mellan religion, men den som vill starta ett kristet parti skulle inte komma speciellt långt. De flesta undviker att blanda samman politik och religion. majoriteten anser att kristendomen inte ska behöva finnas inom politiska ramar.
Att man i Sydafrika gör stor skillnad mellan politik och religion blir tydligt inte minst när det kommer till mänskliga rättigheter.
– Vår konstitution konstruerades väldigt noggrant. När det blev lagligt för homosexuella att gifta sig fanns ett väldigt starkt motstånd och många kände sig obekväma. Men i konstitutionen framgår väldigt tydligt ingen människa får diskrimineras utifrån sexuell läggning. Homoäktenskap kan således inte förbjudas enligt lag.
Vår konstitution konstruerades väldigt noggrant
Det religiösa Sydafrika präglas till stor del av väckelserörelsens framväxt och genom samfunden hittar många invånare ett sätt att leva sitt liv enligt sin egen religiösa övertygelse. Den största församlingen har upp emot tio miljoner följare och många har idag ett monarkistiskt ledarskap som går i arv, vilket gör att enskilda religiösa ledare kan ha stor makt över många människor. Vissa församlingar skapar rent av sm samhälle, med egna kläder och strikta moraliska riktlinjer. På så sätt kan de undgå att påverkas av de modernare idéerna som präglar lagstiftning och konstitution.
– De är mer kreativa i sitt sätt att kombinera kristen tro med traditionell afrikanska traditioner. Och på det sätt har de skapar de sitt eget sätt att leva, utanför samhället, säger Piet Naude.
Sydafrika efter apartheid är ett land med en etniskt komplex sammansatt befolkning, elva officiella språk, en arbetslöshet på tjugonio procent, extrema inkomstskillnader och politisk instabilitet. Och landet präglas till stor del av korruption och en sönderfallen regering, som inte kan fullfölja sitt uppdrag. Något som har fått till följd att det civila samhället i stora delar har klivit in och tar mycket av ansvaret för flyktingar, barn och vård, förklarar Piet Nuade.
– Nästan var du än går i Sydafrika idag kan du hitta en muslimsk eller en kristen organisation som hjälper till med mat, vatten, vård eller förnödenheter.
Nästan var du än går i Sydafrika idag kan du hitta en muslimsk eller en kristen organisation som hjälper till med mat, vatten, vård eller förnödenheter.
Men trots politisk skakighet och stundvis svåra livsvillkor finns även samhällsinstitutioner som står sig starka. Som ett exempel på det lyfter Arne Rasmussen fram Sydafrikanska medier, vars dagstidningar ofta bygger på stark och kvalitativ undersökande journalistik som exempel på att Sydafrika idag är ett långt mycket mer välfungerande samhälle än vad många tror, menar han men påpekar att utvecklingen ändå utvecklingen har gått utför. Men även här är bilden komplex och det finns länder i världsdelen som har betydligt större problem än Sydafrika.
– Anledningen till att det ändå inte har fullt lika dåligt som i många andra afrikanska länder tror jag beror på religionens roll i samhället.
Han konstaterar att det på vissa sätt var enklare under Apartheid då du kunde välja att antingen vara för eller emot och om det fanns en enda stor motståndare så skulle allt bli bra om den försvann. Idag är läget ett annat, menar Arne Ramussen.
Anledningen till att det ändå inte har fullt lika dåligt som i många andra afrikanska länder tror jag beror på religionens roll i samhället
När fienden är borta så måste man fortfarande jobba med de här frågorna. På vis får kyrkorna den rollen, de formar samhällen och individer på ett sätt som får långsiktiga effekter.
Seminariet Contemporary South Africa - the Interaction Between Religion and Politics hölls på Jonsereds herrgård 20 januari 2020, och anordnades av Jonsereds herrgård vid Göteborgs universitet i samverkan med Bokmässan i Göteborg. Bland deltagarna fanns representanter från bland andra Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Palmecenter, Svenska kyrkan, Göteborgs litteraturhus och Kommunstyrelsen i Göteborg.