Rektorsutbildningen och Samverkan för bästa skola

Hej Åsa! Vad är Samverkan för bästa skola?

– Det är ett regeringsuppdrag som Skolverket tilldelades 2015 med syfte att ge riktat stöd till skolor med låg måluppfyllelse, låga kunskapsresultat eller om statistik från Skolinspektionen signalerar att det finns utmaningar kring exempelvis trygghet eller studiero. Om den här typen av problem identifieras på en skola så kan Skolverket erbjuda ett anpassat och riktat stöd till skolans huvudman (kommunen eller skolans styrelse reds anm.). Det är inte tvingade på något sätt att ta emot stödet, men det brukar vara välkommet eftersom huvudmännen ofta har svårt att lösa problemen på egen hand. 

Meningen är ju att förbättra för barn och elever i svenska skolor, och det är inte ett ensamarbete. Det kan finnas för- och nackdelar med våra arbetssätt, men i grunden handlar det om att alla aktörer inom Samverkan för bästa skola hjälps åt att ge stöd till skolorna, säger Åsa Karlsson Peréz. 

Vad är Rektorsutbildningens roll och vilka insatser erbjuder ni?

– Det brukar behövas stöd för att bygga upp förbättringskapaciteten på skolan, det är en bärande ingång för oss. Det är ofta otydliga grupperingssystem, man har inte organiserat sig på ett optimalt sätt. Då kan vi bidra med kompetensutveckling genom våra expertkunskaper inom organisation, styrning och ledning. I det har vi en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. När vi arbetar med att stärka förbättringskapaciteten skapar vi en infrastruktur som är en förutsättning för att övriga insatser ska få fäste. 

Men allt handlar inte om organisation och ledning, vi måste se hur resultatet blir ute i klassrummen, hur det blir för eleven. Så en annan del är att arbeta genom mellanledarskap, vilket innebär att vi ger stöd till nyckelpersoner i verksamheten som arbetar direkt med skolans personal, säger Åsa Karlsson Peréz. 

När i processen kommer Rektorsutbildningen in?

– Stödet inom Samverkan för bästa skola ges under tre år. Det första året arbetar Skolverket tillsammans med huvudmannen och skolans ledning för att kartlägga verksamheten. Då görs en nulägesanalys som ringar in behoven och därefter tas en åtgärdsplan fram. I det läget har vi ännu inte involverats, men det är något vi vill ändra på eftersom vi ser poänger med att Rektorsutbildningen kommer in tidigare i processen, innan vi börjar arbeta operativt. Det är Skolverket som fördelar uppdragen i en nationell organisering för lärosäten med rektorsutbildning. Fördelningen görs utifrån kapacitet och kompetensområden, säger Åsa Karlsson Peréz.  

Hur utvärderar ni insatser som gjorts? 

– Vi gör det här arbetet på uppdrag av Skolverket, så det är deras program som styr. I det programmet finns det steg för hur arbetet ska följas upp, och då är det Skolverket som håller i uppföljningen. Utvärderingarna sker med jämna mellanrum genom delrapporter och avstämningar med skolorna. Till sist skrivs en slutrapport och en slutredovisning. På Göteborgs universitet följer vi också upp arbetet internt och skriver egna rapporter för våra insatser. Detta gör vi en gång per termin för att kunna bedöma hur våra insatser fungerar och se om det är något vi borde justera, säger Åsa Karlsson Peréz. 

Vilka lärdomar har ni kunnat dra?

– Det är en ganska stor fråga eftersom det finns erfarenheter och lärdomar både på nationell och lokal nivå. Resultaten från Skolverkets delrapporter och slutrapporter samlas i en databas och analyseras av vetenskapliga ledare inom Samverkan för bästa skola. Lokalt har vi en arbetsgrupp som möts och går igenom våra insatser, och vi granskar även Skolverkets rapporter för att kunna diskutera vad deras resultat betyder för oss. Vi har sett att det är stor överensstämmelse mellan det nationella och det lokala. Det har varit hög igenkänning. 

Konkret vilka lärdomar vi har dragit är svårt att säga, det finns inte en lista med punkter. Men en viktig erfarenhet är att vi behöver komma med ett öppet sinne till skolorna och lyssna in verksamheten. Dels för att etablera en god samverkan och för att skolor är föränderliga verksamheter där behoven snabbt kan skifta. Under våren arrangeras en nationell konferens som är en slags kvalitetsträff för Samverkan för bästa skola. Det kommer även hållas ett seminarium där ett nationellt vetenskapligt råd presenterar erfarenheter och ordnar en workshop som bygger på presentationerna.

Vår tidigare kollega Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson (numera avdelningschef för Utbildningsledarskap vid IPS, reds anm.) har arbetat med en kvalitetsrapport för den senaste perioden, från 2019 fram till idag. Den kommer färdigställas och presenteras senare under våren 2022, avslutar Åsa Karlsson Peréz.