Rapport om unga mäns psykiska ohälsa i Norden
I en ny nordisk rapport lyfts unga mäns psykiska ohälsa i relation till utbildning, arbetsliv och pandemi. Rapporten visar bland annat att normer om kön och skolfrånvaro påverkar den psykiska hälsan.
Den psykiska ohälsan utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem i de nordiska länderna, och flera studier visar dessutom att den har ökat i Norden under de senaste åren. Studier visar att det även finns könsskillnader i psykisk ohälsa och normer om kön, sexualitet och maskulinitet spelar en viktig roll i hur unga män hanterar och upplever sin psykiska hälsa.
En ny forskningsöversikt från NIKK fokuserar särskilt på kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom utbildning och arbetsliv i Norden. Villkoren i skola och arbetsliv kan medföra stress och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa påverkar också motivation till fullföljande av utbildning och ökar risken för osäker anknytning till arbetsmarknaden.
Elin Engström, verksamhetsledare för NIKK, tror att resultatet bidrar till att lyfta fram relationen mellan psykisk ohälsa, utbildning och arbetsliv:
– Skolor och arbetsplatser är viktiga platser där unga män kan komma i kontakt med hälsofrämjande insatser och stöd, och de kan ge känslan av att vara en del av ett sammanhang. Samtidigt visar översikten att mycket av den psykisk ohälsan kan grunda sig i dåliga upplevelser av utbildningssystem och dålig arbetsmiljö. Det är viktigt att vi ser över vilka typer av normer och föreställningar som reproduceras i våra nordiska utbildningsinstitutioner och arbetsplatser och ger dem som behöver ett individanpassat stöd, säger hon.
Studien lyfter även kunskap om vilka konsekvenser Covid-19-pandemin har fått för unga mäns psykiska hälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.
NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, är ett samarbetsorgan för Nordiska ministerrådet, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Nationella sekretariatet för genusforskning har delat med sig av kunskap i 25 år.
- Psykisk ohälsa och kön: Män har svårare att söka hjälp för psykisk ohälsa på grund av normer och stigma kopplade till maskulinitet.
- Skoleffekter: Skolrestriktioner och distansundervisning under pandemin har påverkat ungdomars välmående och lärande negativt, särskilt unga mäns.
- Utbildning och arbetsliv: Unga män som varken studerar eller arbetar utgör en utmaning och behöver individanpassat stöd för att komma in på arbetsmarknaden.
- Pandemins effekter: Covid-19-pandemin har haft en betydande negativ påverkan på ungdomars psykiska hälsa, med ökad ångest och depressiva symtom, särskilt bland unga kvinnor.
- Fysisk aktivitet och livsstil: Fysisk aktivitet har positiva effekter på unga människors psykiska hälsa och arbetsprestation, men många unga män minskade sin fysiska aktivitet under pandemin.
- Spelberoende och riskbeteende: Problematiskt spelande är vanligare bland unga män än unga kvinnor och påverkar både skolgång och arbetsliv negativt.
- Kroppsmissnöje: Missnöje med kroppen påverkar både skolprestationer och välbefinnande bland tonåringar.
