En ”ortenpodd” är en podcast som produceras av personer som antingen bor, har bott eller har anknytning till stadsdelar i Sverige som kallar sig själva för just ”orten”. De handlar också om livet i de här områdena. Men begreppet ”orten” rymmer mer än bara den geografiska platsen.
Jag lärde mig mycket om hur stark gemenskap och solidaritet som finns, och hur starkt de identifierade sig med orten. Det är en slags föreställd gemenskap och delad erfarenhetshorisont, inte en specifik geografisk plats
– Jag lärde mig mycket om hur stark gemenskap och solidaritet som finns, och hur starkt de identifierade sig med orten. Det är en slags föreställd gemenskap och delad erfarenhetshorisont, inte en specifik geografisk plats, säger Sara Uhnoo, docent i sociologi vid Göteborgs universitet.
Hon är en av författarna till artikeln vars huvudrubrik Shout out! refererar till just gemenskapen inom ortenrörelsen och bland poddmakarna, som ofta refererar till och gästar varandra.
Tillsammans med medförfattaren Ove Sernhede, professor emeritus vid Göteborgs universitet, har Sara Uhnoo kartlagt poddlandskapet och analyserat fyra podcasts på tema orten, två från Stockholmsområdet och två från Göteborg. Artikeln bygger också på intervjuer med personerna bakom poddarna.
– Vi är intresserade av hur det är att komma från, växa upp och leva i de här områdena – vad de unga själva tycker och tänker och vilka frågor som är viktiga för dem, säger Sara Uhnoo.
Folkbildning och rum för alternativa berättelser
Artikeln är skriven inom ramen för forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro, som bland annat undersöker ungas lärande utanför skolan. Sara Uhnoo berättar att alla fyra poddar de analyserat har ett folkbildande anslag. De tar upp frågor som är viktiga för unga, med allt från hur man får det jobb man vill ha, klarar skolan, hittar bostad till hur man bemöter rasism och förhåller sig till upplevda orättvisor. De pratar också om ämnen som psykisk ohälsa, kärlek, superhjältar, dans och musik.
En del poddar bjuder in olika sociala rörelser, föreningar, myndigheter och personer som har gjort saker för orten för att ge tips om allt möjligt som handlar om att förbättra livsvillkoren för unga i de här områdena.
– En del poddar bjuder in olika sociala rörelser, föreningar, myndigheter och personer som har gjort saker för orten för att ge tips om allt möjligt som handlar om att förbättra livsvillkoren för unga i de här områdena.
Samtidigt är poddarna en plattform för alternativa berättelser och röster som vanligtvis inte ges så mycket plats i offentligheten. Artikelförfattarna menar att de bidrar till en slags motoffentlighet som unga i orten själva kontrollerar.
– I intervjuerna säger flera att det är deras rum och att det inte är så viktigt för dem att andra utanför orten tycker att det är jättespännande, utan att det är för dem själva och andra unga i orten.
Två av poddarna som står i fokus i artikeln drivs av tjejer som bär hijab. För dem blir podden en plattform där de kan prata och uttrycka sig på det sätt som de själva vill, utan att anpassa sig efter en vit blick.
– De kan till exempel prata om rasism utan att någon säger "vad synd det är om dig”. I stället kan de berätta för varandra om hur det är att bli bemött med hijab och få massa dumma frågor. Men sedan är det också väldigt mycket underhållning, de skrattar ihjäl sig åt olika saker, säger Sara Uhnoo.
Också ett bidrag till poddforskningen
Förutom att ge en inblick i ortenrörelsen och de ungas vardag bidrar artikeln också till forskningen om podcast som medium. Den tar upp poddhistoria och hur svenskarnas poddvanor ser ut idag. Enligt Sara Uhnoo är det svårt att få grepp om poddlandskapet eftersom det finns ett väldigt stort utbud, samtidigt som det är rörligt och många poddar bara existerar under en begränsad tid.
Att ortenrörelsen kan mobilisera via podcast menar Sara Uhnoo också handlar om att det är ett medium som erbjuder nya möjligheter.
– Det är häftigt att poddmediet är ett medium som alla kan använda. Det kostar ingenting att producera podcasts och de har ingen producent som de behöver anpassa sig efter. Det ger möjlighet att ta makt över sin egen röst och sin egen kommunikation.
Artikeln Shout out! Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning är publicerad i tidskriften Sociologisk forskning Vol. 59 Nr 1–2 (2022) och är fritt tillgänglig digitalt.
