Ökad flexibilitet på gymnasiet fick fler kvinnor att studera vidare
När matematik C blev valbar på gymnasieskolan började fler kvinnor på Samhällsvetenskapliga programmet att studera vidare. Det visar en avhandling från Handelshögskolan i Göteborg som har undersökt hur revideringen av läroplanen på gymnasieskolan 2000 påverkade valet av högre studier.
Matematik C, liknande dagens Matematik 3, var tidigare en obligatorisk kurs på gymnasiet. År 2000 revideras dock läroplanen och Matematik C gjordes valbar samtidigt som utbudet av valbara kurser ökade.
Andrea Berggren, doktorand i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Louise Jeppsson, också doktorand i nationalekonomi, studerat effekterna av förändringen. I studien jämförs samtliga elever på Samhällsvetenskapliga programmet i Sverige som föddes tre månader före respektive tre månader efter årsskiftet 1983/1984, vilket avgjorde om de påverkades av reformen eller inte.
Valde humaniora och samhällsvetenskap istället
Resultatet visar att både män och kvinnor i lika stor grad valde bort Matematik C. I stället valde de kurser inom humaniora, samhällsvetenskap och konst. Den här valfriheten tycks ha gynnat just kvinnor på samhällsprogrammet vad gäller fortsatta studier. Hos kvinnorna ökade sannolikheten att påbörja och avsluta en universitets- eller högskoleutbildning med 3 respektive 5,6 procent.
– Studien undersöker inte varför men man kan gissa på att kvinnorna fick högre betyg i snitt när de valde bort matematik C. Det är en svår kurs där man framför allt lär sig att derivera, och om de i stället väljer något som är mer inom deras eget intresseområde är det större sannolikhet att de får högre betyg. Sedan kan det ha en effekt att Teknikprogrammet startade samtidigt vilket lockade många killar. Att ha fler kvinnor i klassen tycks ha gynnat gruppen, säger Andrea Berggren.
Gynnade olika grupper
En annan grupp som gynnades av en mer flexibel läroplan var elever från familjer med låg socioekonomisk status. Där började fler att läsa program på universitet eller högskola som krävde Matematik C.
– Vi kan bara spekulera men för de eleverna kan en hög inkomst vara extra viktigt. Då kanske de väljer till Matematik C för att säkerställa att de har möjlighet att söka utbildningar som i slutändan ger högre lön.
För elever från familjer med socioekonomiskt hög status gick däremot färre vidare till studier som krävde Matematik C.
– Det var oväntat att se. Vi hade trott att de själva eller föräldrarna hade förstått hur viktig kursen var för framtiden vad gäller utbildning och lön. Reformen har därmed missgynnat just den här gruppen, säger Andrea Berggren.
Förändring i läroplan en indikation
Revideringen år 2000 resulterade i att de obligatoriska matematikkurserna på gymnasienivå gick från 9 procent till 6 procent av den totala gymnasiepoängen.
– En förändring i läroplanen är en fingervisning om vilken kunskap som regeringen anser vara en miniminivå. Att man gjorde kursen valbar kan signalera att man inte värderar mattekunskaper lika högt, säger Andrea Berggren.
Samtidigt visar studien att de som vill läsa universitetsutbildningar som är mer matematikkrävande ändå gör det.
– Eleverna verkar ha varit kapabla till att fatta beslut som hjälpte dem till vidare utbildning. Dock har vi inte studerat effekterna på inkomst då studenterna är för unga. Det skulle vara intressant att se om den ökade sannolikheten för högre utbildning också omsattes till ökad inkomst, till exempel om kvinnor gynnas eller missgynnas ekonomiskt av en mer flexibel läroplanen där de i högre grad går vidare till utbildningar som inte är matematikkrävande, säger Andrea Berggren.
Text: Jessica Oscarsson
Andrea Berggrens avhandling Choices among Doctors, Students and Primary Care Providers: Empirical Evidence from Sweden