Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Nytt projekt undersöker den svenska lagstiftningsprocessen

Publicerad

Vetenskapsrådet beviljar 5,5 miljoner kronor till ett projekt som studerar hur partistrategi påverkar de förberedande stadierna i svensk lagstiftning, och på vilket sätt organiseringen av den processen påverkar lagstiftningens innehåll, dess kvalitet och stödet för de förslag som till slut blir lag.

När ett förslag från regeringen når Riksdagen har frågan normalt sett behandlats av en utredning som kan inkludera riksdagspolitiker, experter, sakkunniga och andra berörda.

Under utredningen har problemet som förslaget ska lösa definierats, olika slags lösningar har diskuterats, och de motsättningar och möjligheter till partipolitiska kompromisser som finns är normalt sett välkända. Såväl lagstiftningsförslaget i sig som stödet det har, är i stort sett klart.

– Den förberedande processen för lagstiftningsförslag är mycket viktig. Regeringen sätter agendan och har möjlighet att strategiskt påverka processen, vilket i stor utsträckning bestämmer hur framgångsrika och väl genomarbetade politiska förslag är, säger forskningsledare Carl Dahlström, professor i statsvetenskap.

I projektet undersöker han tillsammans med forskaren Mikael Holmgren fyra aspekter av den svenska lagstiftningsprocessen: utredningarnas organisation; utredningarnas rekommendationer; regeringens förslag samt Riksdagens mottagande av regeringens förslag.

Studien kommer att bygga på ett omfattande material med information om den svenska lagstiftningsprocessen från 1971 till 2021.

Huvuddelen av materialet kommer från de årliga skrivelser som regeringen skickar till Riksdagen som beskriver de förberedelser som görs inom kommittéväsendet. Forskarna hämtar uppgifter om bland annat förslagens innehåll, reservationer och särskilda yttranden från utredningarnas huvudbetänkande. De jämför utredningarnas förslag med regeringens propositioner och samlar in uppgifter om riksdagens behandling av förslagen.

– Vi ska undersöka kopplingarna mellan utredningarnas organisation och förslag med regeringens proposition och mottagandet i riksdagen. Det är viktigt eftersom regeringen kan styra utredningarna genom att välja vilka som ska ingå och skriva utredningsdirektiv. De kan strategiskt utforma en utredning för att få ett visst svar. Ett sådant strategiskt handlande kan emellertid resultera i att regeringens förslag inte får stöd i Riksdagen eller får kritik av Lagrådet.

FAKTA

Projektet Att styra dagordningen i Sveriges Riksdag: partipolitiska intressekonflikter och kommittéväsendets utveckling 1971-2021 beviljas bidrag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för humaniora och samhällsvetenskap 2020. Carl Dahlström, professor i statsvetenskap är projektledare, medverkar gör också Mikael Holmgren, postdoktor i statsvetenskap vid Oslo universitet.

Resultaten från projektet är potentiellt viktiga både för den internationella forskningen och för personer som är intresserade av svensk politik. Den internationella forskningen har länge intresserat sig för vilka effekter det får att delegera makt i olika politiska processer och i vad mån politiker kan styra utfallen genom processens utformning. Forskningen visar dels att politiker kan påverka utfallen genom sättet de delegerar, dels att strategisk delegering kan ha negativ inverkan på beslutens kvalitet och stöd.

Ett problem med tidigare forskning är emellertid att de främst studerat effekter av ett steg i delegeringskedjan. Eftersom det här projektet studerar hela lagstiftningsprocessen ges goda möjligheter att bidra med nya svar till denna forskning.

I projektet byggs en databas upp. Databasen kommer uppskattningsvis att innehålla om runt 5 000 utredningar, uppgifter om ungefär 40 000 utredningsledamöter samt uppgifter om runt 10 000 propositioner.