Nytt projekt undersöker den svenska lagstiftningsprocessen
Vetenskapsrådet beviljar 5,5 miljoner kronor till ett projekt som studerar hur partistrategi påverkar de förberedande stadierna i svensk lagstiftning, och på vilket sätt organiseringen av den processen påverkar lagstiftningens innehåll, dess kvalitet och stödet för de förslag som till slut blir lag.
Projektet Att styra dagordningen i Sveriges Riksdag: partipolitiska intressekonflikter och kommittéväsendets utveckling 1971-2021 beviljas bidrag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för humaniora och samhällsvetenskap 2020. Carl Dahlström, professor i statsvetenskap är projektledare, medverkar gör också Mikael Holmgren, postdoktor i statsvetenskap vid Oslo universitet.
Resultaten från projektet är potentiellt viktiga både för den internationella forskningen och för personer som är intresserade av svensk politik. Den internationella forskningen har länge intresserat sig för vilka effekter det får att delegera makt i olika politiska processer och i vad mån politiker kan styra utfallen genom processens utformning. Forskningen visar dels att politiker kan påverka utfallen genom sättet de delegerar, dels att strategisk delegering kan ha negativ inverkan på beslutens kvalitet och stöd.
Ett problem med tidigare forskning är emellertid att de främst studerat effekter av ett steg i delegeringskedjan. Eftersom det här projektet studerar hela lagstiftningsprocessen ges goda möjligheter att bidra med nya svar till denna forskning.
I projektet byggs en databas upp. Databasen kommer uppskattningsvis att innehålla om runt 5 000 utredningar, uppgifter om ungefär 40 000 utredningsledamöter samt uppgifter om runt 10 000 propositioner.