Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Länkstig

Nytt forskningsprojekt ska öka kunskapen om processerna bakom havsnivåhöjningen

Publicerad

Skulle en fördämning av Nordsjön verkligen skydda Sverige från havsnivåhöjning? Den frågan ställer Céline Heuzé, docent på institutionen för geovetenskaper, i ett nytt forskningsprojekt. I projektet ska hon, tillsammans med sina kollegor, svara på vad som är den främsta orsaken till havsnivåvariationer och hur klimatförändringarna påverkar dem. Projektet har beviljats närmare fyra miljoner kr av FORMAS.

Det pratas ofta om klimatförändringar som något som kommer att ske i framtiden, eftersom forskning ofta fokuserar på hur det kommer påverka samhället om 100 år. Men klimatförändringarna pågår och det är nutiden som jag är intresserad av, säger Céline Heuzé som forskar inom klimatologi.

En fördämning i Nordsjön

Att glaciärer smälter och att havsnivån höjs är välkänt men forskning har hittills inte kunnat visa på exakt vilken process som påverkar höjningen mest. Prognoserna, som ofta är fokuserade på hur det kommer att se ut 2100, varierar mellan 0,5 och 1 meter (eller mycket mer vid en kollaps av Grönlands inlandsis). En lösning som presenterades i en vetenskaplig artikel februari 2020 är att fördämma Nordsjön, för att skydda hela Nordeuropa mot de fjärrprocesser som påverkar havsnivån. Att helt enkelt bygga upp en vall från havsbotten som gör att Nordeuropa inte påverkas av att Grönlands glaciärer smälter.

 Jag läste artikeln med stort intresse och lösningen att bygga en vall är såklart lite ironisk. Artikelns författare menar ju att en enklare lösning borde vara att vi människor minskar våra koldioxidutsläpp nu. Men förslaget med fördämningen är intressant, då det väcker frågan kring hur mycket av höjningen av havsnivåer som beror på att till exempel Grönlands glaciärer smälter och hur mycket som beror på lokala processer så som vind, regn, floder med mera? Särskilt under de kommande fem till 30 år. Vilket är vad vi ska undersöka inom projektet, berättar Céline Heuzé.

Ta hjälp av AI

Processerna kring havsnivåhöjning är mycket komplexa, icke linjära och påverkar varandra. Bara i den avgränsande delen som projektet ska undersöka, Norska havet, Nordsjön och Östersjön finns det många processer: smältvatten från Grönland och även Antarktis, havsis från Arktis, luft -och havsströmmar från Atlanten, lufttryck, regn och snö, avdunstning, havsis i Östersjön och floder. I projektet kommer man att ta hjälp av Artificiell intelligens (AI) för att först bestämma vilka processer som är av minst betydelse vid olika tid- och rumsliga skalor för att kunna koncentrera sig på de viktigaste. Genom modellerade tidsserier och analys av befintliga mätningar ska projektet säkra havsnivå- och översvämningsriskprognoser för norra Europas kust till och med 2050.

Att få fram denna kunskap är avgörande för att kunna bygga säkra samhällen i framtiden och jag hoppas att vi kommer få fram en mer konkret bild, där beslutsfattare kan se vad havsnivåhöjningen och översvämningar beror på, att den sker nu, och att vi måste klimatanpassa samhället mycket snabbare än vad som görs nu, säger Céline Heuzé.

Mer information

Delutlysningen forskningsprojekt för forskare tidigt i karriären riktar sig till forskare som har avlagt doktorsexamen två till åtta år tidigare. Det går att söka medel för forskningsprojekt under maximalt fyra år och totalt som mest 4 miljoner kronor. 

I projektet deltar också Heather Reese från institutionen för geovetenskaper.