Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Nybliven professor forskar om hur vår hjärna reagerar på belöning

Publicerad

Några ord med Uta Sailer, nyligen befordrad till professor i psykologi och med biologisk psykologi som specialitet.

Uta Sailer

Vad handlar din forskning om?
– Jag forskar om hur vi som människor reagerar på och bearbetar olika typer av belöningar, som till exempel pengar, symboliska belöningar som spelpoäng, behaglig beröring, dofter, med mera. Vi som forskar om detta är speciellt intresserade av hur nervimpulserna som är kopplade till vårt belöningssystem påverkas av faktorer som väntetid på belöningen, personlighet och variationer i dopamin (en signalsubstans som bland annat påverkar viljan till njutning och känslan av belöning) och endogena opioider (”kroppens egna opiater”). För att få svar på detta använder vi oss både av beteendestudier, psykofysik, hjärnavbildningsstudier (funktionell magnetresonanstomografi, fMRI), EEG och studier hos grupper med genetiska skillnader i dopamin och opioid-respons.

Vad kan samhället lära sig av din forskning?
– Belöningar är en grundläggande drivkraft bakom motivation och beteende. Därför är det viktigt att förstå vad som utgör belöningar, hur de påverkar beteenden och upplevelser, samt vad som händer när belöningar förlorar sitt subjektiva värde. På längre sikt kan detta bidra till en ökad förståelse av situationer där belöningsbearbetningen är förändrad, som hos personer med substansmissbruk eller med psykiska störningar som gör att personen blir oförklarligt nedstämd eller euforisk.

Vad ser du för framtida utmaningar inom ditt område?
– Forskningsfältet skulle tjäna mycket på ett större utbyte mellan olika discipliner. Resultat och koncept från djurstudier, cellulär neurobiologi och psykologiska teorier borde relateras till hjärnavbildningsstudier (fMRI) och data insamlade genom fMRI (som är en ren korrelativ metod) borde i högre grad jämföras med data som samlats in med andra metoder. Problemet idag är att vi ofta inte använder samma terminologi.
– En annan utmaning inom området är att inte bara mäta vilka hjärnregioner som är aktiva vid en speciell händelse, vilket vi kan idag, utan att också kunna bygga detaljerade modeller av hjärnnätverken. Det skulle lära oss att förstå hur olika delar av hjärnan interagerar, i vilken ordning de svarar och hur viktig respektive del är för en specifik uppgift. Det skulle göra våra tolkningar av aktivitetsmönstren i hjärnan mer tillförlitliga.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter som professor?
– Att driva min forskning vidare och att undervisa. På vår institution har en befordrad professor 70 % undervisning i sin tjänst vilket gör att det är den uppgiften man spenderar mest tid på. En viktig uppgift är att handleda studenter, och att motivera studenter att inleda en forskningskarriär. Vi behöver duktiga och motiverade unga forskare med nya idéer. Det är ju de som är forskningens framtid!
– En annan central uppgift är att vårda och utöka mina samarbeten med andra områden och institutioner. Den forskning jag sysslar med är interdisciplinär i sitt slag och kräver även utrustning och teknisk support som inte finns på vår institution. Min forskning är alltså beroende av goda samarbeten, men framför allt är det väldigt spännande med nya synvinklar!

Mer information:
Uta Sailer, presentation
Tel: 031-786 4628, epost: uta.sailer@psy.gu.se