Ny studie ger bättre förståelse för hur renhållningen i cellen sker

Nästan som när renhållningsarbetare tar hand om hushållssopor använder cellerna proteaser för renhållningsjobbet.

– Tänk vad som händer när renhållningsarbetare strejkar i en storstad. På samma sätt kan ett icke-fungerande saneringssystem i en cell leda till kaos när trasiga proteiner ackumuleras. Då kan allvarliga sjukdomar utvecklas, säger Björn M. Burmann, universitetslektor och forskare i kemi vid Göteborgs universitet, dessutom teamledare för forskarna bakom den nya studien.

Oskadliggör skadliga proteiner

För att bättre förstå hur proteaser håller rent i cellen utgick forskarna från den encelliga bakterien Escherichia coli. Det är en bakterie som finns i människans tarm och som har anpassat sig för att överleva under en mängd olika stressande miljöförhållanden.

– En av renhållningsarbetarna i bakteriecellen är enzymet DegP, ett proteas som kan oskadliggöra instabila proteiner och förhindra att dessa skadliga proteiner hopas i cellen, säger Darius Šulskis, huvudförfattare till studien och doktorand i Björn M. Burmanns forskningsgrupp.

Omkopplare reglerar via temperaturer

Hur DegP blir aktiv har hittills varit okänt, men Darius Šulskis har nu med studien visat hur DegP aktiveras via en temperaturomkopplare, som styrs molekylärt. Vid låga temperaturer är DegP inaktiv, men vid höga temperaturer aktiveras DegP. Då kommer renhållningsarbetet i cellen i gång och farliga ”sopor” oskadliggörs.

– Förståelsen för den här inbyggda renhållningsmekanismen kan komma till användning inom medicinsk forskning och vara viktig för framtida medicinska tillämpningar, säger Björn M. Burmann.

Kontakt: Björn M. Burmann: (+46) 701 485 528 E-post: bjorn.marcus.burmann@gu.se