Bild
Nobelprisutdelning i Konserthuset i Stockholm, 10 December 2022
Nobelprisutdelning i Konserthuset i Stockholm, 10 December 2022.
Foto: © Nobel Prize Outreach, Nanaka Adachi
Länkstig

Nobelpristagarna 2023 – om forskarna får önska

Publicerad

Måndagen den 2 oktober tillkännages det första av årets Nobelpriser, och måndagen den 9 oktober vet vi namnen på alla som prisas 2023. Kan det i år vara diagnostik baserat på cellfritt DNA som uppmärksammas och går litteraturpriset till den ryska exilförfattaren Ljudmila Ulitskaja? Enligt forskare vid Göteborgs universitet är det två exempel på välförtjänta pristagare.

Viktiga upptäckter inom medicin, fysik och kemi, idealisk litteratur och verkan för folkens förbrödrande. Det var de fem områden som Alfred Nobel i sitt testamente beslutade årligen skulle belönas med ett Nobelpris. 1901 delades de första Nobelprisen ut, och sedan 1969 ges pris även till upptäckter inom ekonomi tack vare en donation från Sveriges riksbank. 

Listan på personer som passar in på beskrivningen är många, och vilka som i år får ta emot en Nobelmedalj ur Kung Carl XVI Gustafs hand är svårgissat. Men för att belysa områden och personer som gjort sig förtjänta av ett pris har vi frågat sex forskare vid Göteborgs universitet vem eller vilka de vill se som pristagare och varför. 

 

Bild
Erik Lekholm
Erik Lekholm
Foto: Elin Lindström

NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN 
Erik Lekholm, professor i bioinformatik 

”När det gäller medicin tycker jag ett pris för diagnostik baserat på cellfritt DNA i blodomloppet kan övervägas.

Detta börjar få stor betydelse för cancerdiagnostik och har möjliggjort prenatal screening för Downs syndrom och andra kromosomavvikelser med ett enkelt blodtest.

Det senare används idag i sjukvården över hela världen inklusive i Sverige. En tänkbar prisvinnare hade i så fall varit Yuk Ming Dennis Lo, Chinese University of Hong Kong.” 

 

Bild
Alexandre Demitriev
Alexandre Demitriev
Foto: Carolina Svensson

NOBELPRISET I FYSIK 
Alexandre Dmitriev, professor i fysik 

”Förra året gick fysikpriset till banbrytande experiment inom kvantinformation. Man skulle kunna tänka att det därmed räcker med kvant, men jag skulle personligen bli väldigt glad om priset i år uppmärksammade aspekterna av topologi i fysik. Pristagarna borde i så fall vara Michael Berry för 'Berry-fasen' och Yakir Ahoronov för Aharonov-Bohm-effekten.

Berry-fasen är en så kallad geometrisk fas som observeras både inom kvantmekanik och inom optik - som ligger mig särskilt varmt om hjärtat i egenskap av nanofotonikforskare. Ett klassiskt exempel på fenomenet är rotationen av Foucault-pendelns plan, vilket beror på ackumulering av den geometriska fasen.

Aharonov-Bohm-effekten består i att elektriskt laddade partiklar påverkas av den elektromagnetiska potentialen även om de faktiska elektriska och magnetiska fälten är noll. Det är en slags kvantförlängning av Maxwells ekvationer, som beskriver all elektromagnetism runt omkring oss.”

 

Bild
Erik Thomson
Erik Thomson
Foto: Anika Thomson

NOBELPRISET I KEMI 
Erik Thomson, universitetslektor i experimentell atmosfärskemi

”Med tanke på mitt eget vetenskapliga intresse för hur grundläggande kemi och fysisk kan påverka klimatet i stor skala, skulle jag vilja se att Nobelkommittén på något sätt lyfter fram de stora miljöutmaningar som vi står inför. Människan kan inte undgå vår ständigt växande påverkan på jordens system och vårt inflytande på vår planets hälsa.  Ett miljöproblem har inte varit i fokus för ett Nobelpris i kemi sedan 1995, som uppmärksammade forskning som visade hur känsligt ozonskiktet är för påverkan av människans utsläpp av vissa föroreningar. 

Utmaningen är att många globala miljöprojekt, till exempel de havs- och isborrningsprojekt som gett oss kunskap om tidigare klimat, är långvariga och kräver mycket stora teaminsatser − och därmed är ganska svåra att bryta ner till enskilda genombrott. Kanske skulle ett erkännande av ett kollektiv, som ramverket Planetary Boundaries, vara en värdig övergripande bekräftelse på vårt behov av att upprätthålla en hälsosam levande planet.

 

Bild
Malin Podlevskikh Carlström
Malin Podlevskikh Carlström
Foto: Vera-Linn Carlström Podlevskikh

NOBELPRISET I LITTERATUR 
Malin Podlevskikh Carlström, biträdande universitetslektor i ryska
 

”Jag både hoppas och tror att 2023 års Nobelpris i litteratur går till den ryska författaren Ljudmila Ulitskaja. Ulitskaja debuterade 1992, och skriver en karakteristiskt rysk prosa med mängder av litterära referenser och allusioner till politik och historia. De ofta omfångsrika verken bärs upp av starka människoöden, underbara detaljer, levande karaktärer och en distinkt berättarröst.  

Hon är en genuint oppositionell författare, som i sin litterära produktion belyser betydelsen av litteratur och kultur samt den viktiga roll författare kan spela som tidsvittnen. Hon är starkt kritisk mot Rysslands krig mot Ukraina och bor sedan krigsutbrottet 2022 i Berlin.”  

 

Bild
Fredrik Söderbaum
Fredrik Söderbaum
Foto: Privat

NOBELS FREDSPRIS 
Fredrik Söderbaum, professor i freds- och utvecklingsforskning 

”Det finns definitivt ingen brist på värdiga mottagare av fredspriset, och vissa gånger går dessutom just fredspriset till vad många anser vara ganska ovärdiga mottagare. Min gissning är att kopplingen mellan klimatförändringar och hållbar fred kommer att uppmärksammas igen efter att IPCC och Al Gore fick det 2007.  

Klimatförändringens effekter på fred och säkerhet kommer bli ofattbara och går inte priset dit i år så blir det förmodligen inom ett eller ett par år. Det finns en hel del diskussion om och opinion för Greta Tunberg och Fridays for Future, men om priset går till en klimatrörelse tror jag chansen är lite större att det går till en lokal rörelse, till exempel i Amazonas. 

 

Bild
Måns Söderbom
Måns Söderbom
Foto: Jessica Oscarsson

SVERIGES RIKSBANKSPRIS I EKONOMISK VETENSKAP TILL ALFRED NOBELS MINNE 
Måns Söderbom, professor i nationalekonomi med inriktning mot utvecklingsekonomi   

”Jag hoppas att Susan Athey får ekonomipriset 2023. Susan Athey har gjort viktiga bidrag till ekonomisk teoribildning, till exempel avseende auktioner, och inom ekonometri och kvantitativa metoder. Hon var en av de första ”tech-ekonomerna” som fick genomslag inom nationalekonomi, och mycket av hennes forskning kopplar till samhällets digitalisering.

Susan Athey har dessutom varit verksam utanför akademin i flera år. Hon är just nu tjänstledig från sin professur på Stanford University Graduate School of Business och arbetar som chefsekonom på Antitrust Division vid US Department of Justice.

Susan Atheys forskning är djup och nyskapande, och samtidigt bred och samhällsrelevant. Får hon ekonomipriset i år skulle det vara mycket välförtjänt.

Av: Ulrika Lundin och Thomas Melin

Saxat från Alfred Nobels testamente:

”Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäck eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser.”  

Läs hela testamentet här: Alfred Nobels testamente