Länkstig

När människan blir en del av maskinen

Publicerad

Vad händer med folkrätten när krig sköts av maskiner? Den frågan diskuteras i War and algorithm, en ovanlig bok både var gäller innehåll och tillkomst. En av författarna är Gregor Noll, professor i internationell rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Digitaliserad krigföring var ämnet för ett seminarium i Lund 2014 som ledde till gränsöverskridande diskussioner. Förutom Gregor Noll medverkade filosofen Daniel Steuer och konsthistorikern Max Liljefors.
– Daniel kände jag sedan mina studier i Frankfurt och Max hade jag träffat i ett teatersammanhang, berättar Gregor Noll. Just för att vi kommer från så olika discipliner fick vi idén att skriva en bok tillsammans. För att kunna diskutera var vi tvungna att hitta ett gemensamt språk, vilket lett till en bok även för andra än experter. Modern krigföring, där mänskliga förmågor kombineras med datorers extrema snabbhet, är helt enkelt ett för stort område för att enbart diskuteras inom en disciplin, som juridik.

Boken är speciell på flera sätt,
bland annat för att den är skriven helt utan extern finansiering.
– Det kanske låter underligt men fördelen är att vi kunnat jobba i egen takt och efter egna intressen. Nu är den färdig, efter cirka fem år.

Också bokens utförande är ovanligt. Den består av tre kapitel skrivna av var och en av huvudförfattarna. Till varje kapitel finns också en kommentar från en forskare inom fältet, vilket skapar en sorts dialog mellan skribenterna. Slutkapitlet är ett slags manifest som huvudförfattarna knådat tillsammans.

Modern krigföring bygger på föreställningen att allt som rör sig, vare sig det är människor, djur eller maskiner, kan styras på samma sätt. Människan är en del av maskinen.
– Det västerländska rättssystemet bygger dock på kristen etik, enligt vilken människan är speciell, just genom att ha ett uppsåt och därmed ett ansvar för sina handlingar, förklarar Gregor Noll. Den moderna tekniken ställer det synsättet på ända, vem har ansvar när man inte vet var människan slutar och maskinen tar vid? Hur ska man kunna döma en soldat som agerat reflexmässigt på information från en maskin, som inte gett utrymme för eftertanke?

Budskapet i boken är att vara skeptisk mot de strukturer som följer på tekniska framsteg.
– Simone Weil påpekade att ny teknik påverkar de sociala relationerna. Vad är det för sociala relationer som följer om vi låter maskinerna ta ansvar för våra handlingar? Den typen av frågor behöver diskuteras av hela samhället; tiden är förbi när vi humanister och samhällsvetare kunde gömma oss bakom att vi inte förstår tekniken.

Fakta
War and algorithm är skriven av Gregor Noll, Göteborgs universitet, Daniel Steuer, University of Sussex, samt Max Liljefors, Lunds universitet. Kommentarerna är skrivna av Howard Caygill, Kingston University, Sara Kendall, University of Kent samt Allen Feldman, New York University. Rowman & Littlefield har gett ut boken som inbunden bok, paperback och e-bok.