Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Omslag för avhandlingen Politisering av omsorg. En kvalitativ studie om kollektivt motstånd bland feminiserade välfärdsprofessionella yrkesgrupper i Sverige
Avhandlingen innehåller också en händelsekatalog över hur protester görs bland vård- och omsorgspersonal. Formerna som identifieras är bland annat kollektiv visselblåsning i form av öppna brev eller debattartiklar, lokala protestaktioner som massuppsägning
Foto: iStock
Länkstig

Mobilisering genom sociala medier stärkte vård- och omsorgspersonal

Publicerad

Att göra kollektivt motstånd med hjälp av sociala medier blev under 2010-talet ett nytt sätt för vård- och omsorgspersonal i Sverige att mobilisera sig och uppmärksamma försämrade förutsättningar för arbetet. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att upproren via sociala medier innebar nya och tillfälliga former för fackligt arbete. Fackens långsiktiga arbetssätt förändrades däremot inte.

I avhandlingen studeras två uppror från 2010-talet; socialarbetarnas Nu bryter vi tystnaden och barnmorskornas Barnmorskor för trygg och säker vård. Gemensamt för båda uppror var en ökad arbetsbörda i kombination med ett alltmer standardiserat arbete som utmanade professionaliteten. Yrkesgrupperna hamnade i kläm mellan organisatoriska och ekonomiska ramar och de behov som fanns hos patienter och klienter.

Bild
Bokomslag, avhandlingens titel syns på bilden: Politisering av omsorg. En kvalitativ studie om kollektivt motstånd bland feminis

– De välfärdsprofessionella kunde inte utföra sitt arbete längre och fick inte gehör hos vare sig arbetsgivare eller politiker. I intervjuerna framkommer att de nått vägs ände och det blev nödvändigt för dem att hitta nya former för kollektivt motstånd, säger Anna Ryan Bengtsson, filosofie doktor i socialt arbete, som skrivit avhandlingen Politisering av omsorg. En kvalitativ studie om kollektivt motstånd bland feminiserade välfärdsprofessionella yrkesgrupper i Sverige.

Hennes intervjuer med nyckelpersoner från upproren visar att de kollektiva och långvariga protesterna via sociala medier stärkte professionaliteten och att detta fick stor betydelse för yrkeskåren.

– Mobiliseringen blev ett sätt för dem att hantera arbetssituationen och lyfta fram hur den hänger ihop med välfärdspolitiken i stort. I upproret Nu bryter vi tystnaden nådde socionomer ut med socialpolitiska frågor på ett nytt sätt och till en bred allmänhet, säger Anna Ryan Bengtsson.

Makttekniker för att förhindra protester

Studien visar också att politiker och chefer använde olika makttekniker för att förhindra att röster höjdes. Medan en del politiker var oanträffbara för att bemöta frågor, vägrade andra att gå med på de beskrivningar av problemen så som de välfärdsprofessionella beskrev dem. Chefer använde repressalier och menade att det kollektiva motståndet ”skrämde upp andra i onödan”.

Anna Ryan Bengtsson hoppas att avhandlingens kan bidra till en diskussion både i fackförbunden och på olika arbetsplatser om hur inflytandet för de här yrkesgrupperna kan utvecklas. Hon menar att fackförbunden stöttade de två upproren på flera sätt, vilket var viktigt för deras mobilisering, men de har samtidigt inte förändrat sitt arbetssätt mer långsiktigt.

– Vad gäller arbetsorganisationerna kan resultatet av studien synliggöra olika makttekniker och förhoppningsvis leda till ett arbete mot ett mer öppet klimat på arbetsplatser. Med tanke på både framtida rekryteringsbehov och en hög personalomsättning i välfärden hoppas jag att arbetsgivare och politiker lyssnar på de röster som höjs bland dessa yrkesgrupper, säger Anna Ryan Bengtsson.

TEXT: JENNY MEYER

Mer om avhandlingen

Titel: Politisering av omsorg. En kvalitativ studie om kollektivt motstånd bland feminiserade välfärdsprofessionella yrkesgrupper i Sverige

Ladda ner avhandlingen via GUPEA: http://hdl.handle.net/2077/68717