Det är inte självklart för alla människor att vaccinera sig eller sina barn mot smittsamma sjukdomar. Faktorer som ålder, risk för att bli allvarligt sjuk, socioekonomiska förhållanden, kunskap och information har betydelse för hur människor ställer sig till såväl covid-19-vaccination som vaccinationer i allmänhet.
– Att människor inte vaccinerar sig mot smittsamma sjukdomar kan få stora konsekvenser för folkhälsan. Vi ville öka kunskapen om specifika grupper där vaccinviljan är särskilt låg. Det är viktigt för att riktade åtgärder som syftar till att öka vaccinviljan skall kunna få god effekt, säger statsvetaren Björn Rönnerstrand.
Fyrtio procent tveksamma
Han har tillsammans med statsvetaren Johannes Lindvall undersökt hur många människor i olika grupper i Sverige som i början av pandemin var tveksamma att vaccinera sig mot covid-19. Studien baseras på två enkätundersökningar från SOM-institutet under år 2020, med svenskar i åldrarna 16–85 år. De tillfrågade fick bland annat svara på olika samhälleliga och politiska frågor, som hur nöjda de var med hur den svenska demokratin fungerar, och hur sannolikt det var att de skulle vaccinera sig mot covid-19 om de blev erbjudna ett sådant vaccin.
– Resultaten visar att 40 procent av personerna i undersökningen var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19 under pandemins första år. Tveksamheten var utbredd inom flera olika samhällsgrupper, som exempelvis grupper med unga som hade mindre risk för att bli allvarligt sjuka, och personer födda utanför Europa, säger Johannes Lindvall.
Studien visar också att det fanns grupper i befolkningen som var mindre villiga att vaccinera sig och som snarare utmärkte sig genom sina politiska åsikter och uppfattningar.
– Det handlar om grupper som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och grupper som inte litar på andra människor. Dessutom hittar vi grupper där en kombination av politiska attityder och personliga hälsorisker verkar förklara synen på covid-vaccinet. Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år, säger Johannes Lindvall.
Utmaning för demokratiska stater
Att missnöje med demokratin och vaccintvekan hänger ihop är intressant, menar forskarna. En tolkning de gör är att viljan att bidra till det kollektiva projekt som massvaccineringen utgör är villkorad av hur väl människor upplever att samhällets styrsystem fungerar. Det kan också handla om en generell misstro mot myndigheter eller en känsla av utanförskap.
Resultaten av undersökningen visar alltså att flera olika faktorer interagerar på ett komplicerat sätt när det gäller människors inställning till vaccinationer.
– Studien belyser bredare frågor om moderna demokratiska staters förmåga att övertyga medborgare att göra en kollektiv insats för folkhälsan. Vaccinationsviljan under coronapandemin är ett tydligt exempel på det, säger Björn Rönnerstrand.
Text: Anna-Karin Lundell
