Med kaffet längs den nya sidenvägen
Forskarna Trisha Rajput och Abhinayan Basu Bal följde den nya sidenvägens digitala infrastruktur, från Chongqing i Kina till kaffebönder långt ute på den indiska landsbygden. En resa som började på Handelshögskolan i Göteborg.
Abhinayan Basu Bal och Trisha Rajput
Trisha Rajput och Abhinayan Basu Bal är båda ursprungligen från Indien. Men deras forskningssamarbete började på Juridiska institutionen på Handelshögskolan.
– Jag kommer från offentlig rätt och Abhinayan från civilrätt, så vi kan ha lite olika utgångspunkter, men det är oftast bra för forskningen. Framför allt delar vi ett intresse för frågor som rör digital handel, till exempel elektroniska plattformar, blockkedjor och single windows, säger Trisha Rajput.
The Belt and Road Initiative visade vägen
Vägen till kaffeprojektet började med en nyfikenhet på The Belt and Road Initiative, Kinas satsning på att skapa nya ”sidenvägar” till Europa och Afrika. Sedan starten 2013 har Kina gjort stora investeringar i att bygga infrastruktur och undanröja hinder för att underlätta handel. För att bättre förstå den kinesiska ambitionen, etablerade duon ett samarbete med South West University of Political Science and Law i Chongqing.
– När vi besökte Chongqing upptäckte vi att de hade upprättat en temporär handelsfrizon i området. Bland annat hade de etablerat en ny kaffebörs för att utmana de etablerade börserna i London och New York. Vi bestämde oss för att följa kaffets väg och se vad the Belt and Road Initiative faktiskt innebar för aktörerna i förlängningen, säger Abhinayan Basu Bal.
Ekologiskt kaffe i skuggan
Med hjälp av forskningsanslag från STINT och Handelshögskolans Partnerprogram kunde de båda forskarna göra fältstudier hos regionens stora kaffeodlare i Indien och Indonesien. I Indien besökte de kafferegioner på både öst- och västkusten.
– I Andhra Pradesh besökte vi ett område där de lokala stamfolken odlar på baksidan av huset och torkar kaffebönorna på taket. Det är skuggodlat kaffe, där plantorna växer under stora träd. Metoden är hållbar på flera sätt eftersom den både hushållar med vattnet och ger bättre arbetsmiljö för plockarna. Hittills har odlarna inte fått någon utväxling på sitt etiska kaffe. Men den nya digitala infrastrukturen gör det möjligt att väldigt exakt spåra kaffets ursprung. På så vis kan en del av premiumpriset nå odlarna och inte bara mellanhänderna. Digitaliseringen ger också odlare med mindre kvantiteter ett bättre förhandlingsläge när de ska sälja sina varor. Vi såg liknande effekter i Indonesien. Även om Belt and Road är omdiskuterat så verkar det, i just det här fallet, vara välgörande att skaka om de rådande strukturerna för kaffehandel, säger Trisha Rajput.
Från Handelshögskolan till världen
Flera gånger under intervjun återkommer samtalet till den speciella forskningsmiljön på Handelshögskolan.
– Vi har ett unikt supply chain-kluster här med partners från logistik, finans och juridik. Vi samarbetar också med forskare från IT-fakulteten. Det är en miljö som är öppen för att jobba gränsöverskridande och ta in sociala aspekter. Jag tror faktiskt inte att ett sånt här projekt hade varit möjligt på många ställen i världen, säger Abhinayan Basu Bal.
Forskningen har genererat flera artiklar och man har också presenterat resultaten på ett antal arenor.
– Kaffe är ett intressant exempel eftersom både sociala, kulturella och ekonomiska frågor kommer upp på bordet. Vi har presenterat för United Nations Commission on International Trade Law (UNCiTRAL), på internationella handelskammaren i London, på universitetet i Luzern, University of Westminster och förstås här i Göteborg. Nu har vi också fått nya forskningspengar för att fortsätta vårt arbete, säger Trisha Rajput.
Detta är en artikel från Handelshögskolans Magasin 2019.