Kvinnorna har sällan betraktats som handlande historiska aktörer, ett synsätt vi ville utmana. En central fråga i boken är därför hur samspelet och kommunikationen fungerade mellan könen, säger professor Lars Hermanson som är redaktör för boken tillsammans med universitetslektor Auður Magnúsdóttir, bägge historiker verksamma vid Göteborgs universitet.
Boken har ett mångvetenskapligt perspektiv där litteraturvetenskapliga, konstvetenskapliga och historiska infallsvinklar kombineras. Här behandlas till exempel kvinnornas roll som kulturbärare.
− Inom eliten upprättades ofta giftermålsallianser med kvinnor tillhörande utländska furstehus, vilket innebar att dessa drottningar och furstinnor spelade en viktig roll för att införa nya kulturella impulser i Norden, säger Auður Magnúsdóttir.
Förändrade roller inom kultur, rätt och samhälle
Bysantiskt inflytande inom den nordiska kyrkokonsten främjades till exempel av drottning Margareta Fredkulla i Danmark, vilket konstvetaren Ulla Haastrup och historikern John Lind skriver om i boken. Också införandet av hövisk litteratur vid hoven tas upp i ett kapitel om drottning Eufemia och Eufemiavisorna. Vidare diskuteras hur traditionella könsroller i vissa sammanhang kunde överskridas inom den mytologiska världen, till exempel sköldmöer som väljer krigarlivet framför hustrurollen eller Oden när han sejdar (fornnordisk magi var traditionellt förbehållet kvinnor).
Medeltidens genus tar upp kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle under perioden 300- till 1500-talet. Under de 1200 åren förändras rollerna, bland annat innebar Nordens kristnande ett successivt införande av det kristna monogama äktenskapet, vilket framförallt under hög- och senmedeltid fick stora konsekvenser.
− När äktenskapet blev ett juridiskt bindande kontrakt uppstod fasta regler för arv och ägande. Det påverkade både män och kvinnor. Arvstvister löstes då mer sällan genom fejd utan istället strävade parterna efter att lösa konflikter via det offentliga juridiska systemet, säger Auður Magnúsdóttir.
Hög andel kvinnor i gillena
Ett annat exempel på förändringar som delvis kan förknippas med urbaniseringen är gillenas ökande betydelse i Norden under hög- och senmedeltid. Gillena var en viktig social organisation som verkade vid sidan av familjen och hushållet. Här rådde andra könsroller som byggde på jämlikhetsideal förknippade med brödraskap och systerskap.
− Den höga andelen kvinnliga medlemmar i gillena är förvånande. En av författarna i boken visar att i vissa gillen var kvinnorna faktiskt i majoritet. Gillena var kristet religiösa sammanslutningar och de är ett exempel på att kristendomens införande inte självklart innebar att kvinnornas underordning stärktes, vilket tidigare forskning hävdat, säger Lars Hermanson.
Införandet av det kristna äktenskapet som ett juridiskt bindande kontrakt kan också bidragit till att kvinnor ur vissa aspekter fick en starkare rättslig ställning, vilket ter sig som något överraskande. Det svenska lagmaterialet visar även att man i flera landskap slog vakt om att oäkta barn hade rätt till arv − ett förhållande som inte uppmärksammats tidigare.
Bidragen i boken behandlar inte bara Norden utan även hur könskonstruktioner påverkades och förändrades genom inflytande från samtida ideologiska strömningar i Europa. Därmed visar boken flera exempel på hur ideologi rörande kön omsattes i praktiken.
Kontakt:
Lars Hermanson, telefon: 031-786 4512, e-post: lars.hermanson@history.gu.se
Auður Magnúsdóttir, telefon: 031-786 4626, e-post: audur.magnusdottir@history.gu.se