Kunskaper om antisemitism förbigås i undervisningen
Varje år besöker hundratals svenska skolklasser Förintelsens minnesplatser. Men eleverna saknar kunskap om hur Förintelsen kunde äga rum och om antisemitismen som en drivande faktor. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
– Redan i dag döljer svenska judar sin identitet. Om elever inte får en fördjupad kunskap om antisemitism riskerar hoten mot den judiska minoriteten i Sverige att förvärras, säger Ola Flennegård, som skrivit den aktuella avhandlingen och är forskare på Segerstedtinstitutet.
Avhandlingen bygger på intervjuer med nio lärare med varierande erfarenheter av studieresor, 49 elevers skriftliga reflektioner före, under och efter två studieresor, samt deltagande observationer och intervjuer från två studieresor. Materialet genererades under perioden 2017– 2021.
Främja demokratisk utbildning
Det finns en stark gräsrotsrörelse bland svenska lärare som arrangerar resor till Förintelsens minnesplatser med sina elever.
– Förmodligen är detta svensk lärarkårs enskilt största satsning för att fullgöra skolans demokratiuppdrag. Problemet är att elever ofta inte får en tillräckligt djup förståelse för hur och varför Förintelsen kunde äga rum och att man inte pratar om antisemitismen i samband med resorna, säger Ola Flennegård.
Förstår inte det specifika med antisemitismen
I kursplanen för historia på högstadiet från 2000 står det att man ska undervisa om Förintelsen, men inte om vad, hur eller hur mycket. Och antisemitismen nämns inte över huvud taget. Ola Flennegårds forskning visar att Förintelsen ”universaliseras”, det vill säga att den anges som ett exempel på en allmängiltig mänsklig ondska, där vi ska förstå att vi har ondskan inom oss.
– Antisemitismen presenteras som en av flera varianter av rasism och judarna sägs bara var en av flera grupper som mördades under Förintelsen. Då förstår man inte vad som är specifikt med antisemitismen och det blir mer relevant att tala om hur människor mördades snarare än att de europeiska judarna mördades just för att de var judar, säger Ola Flennegård.
Eleverna vill förstå
I de intervjuer Ola Flennegård har gjort, är det tydligt att eleverna vill förstå hur och varför Förintelsen kunde äga rum. En vanlig fråga är: varför just judarna? Avhandlingen visar att eleverna hittar egna alternativa förklaringar. De tror till exempel att judarna mördades för att de hade en annan hudfärg.
– När det framstår som att vem som helst kan bli offer har vi ett problem. Vi behöver förstå att antisemitism är ett sätt att betrakta världen som kan mobilisera väldigt stora grupper människor politiskt, inte minst genom att stereotypa föreställningar om judar var och är vitt spridda. Genom att studera antisemitismens roll som drivande faktor under Förintelsen finns en potential att överföra den erfarenheten till modern tid.
Nya kurser och ny kursplan
För att stävja antisemitism krävs det mer kunskap, men kunskapsbristen kan inte skyllas på lärarna, eftersom de i sin tur inte fått lära sig så mycket om antisemitismen.
– Intresset och engagemanget finns hos lärarna. Det handlar om att de ska få möjlighet att jobba mer med detta och då behöver det ju finnas akademiska strukturer som stöttar.
Hösten 2023 startade Segerstedtinstitutet en ny kurs på 7,5 högskolepoäng, Pedagogiskt arbete mot antisemitism, som också ges till hösten. Från och med höstterminen 2025 kommer det också nya kursplaner i historia för gymnasiet där det är obligatoriskt att undervisa om antisemitism.
– Om det står i läroplanen att det är obligatoriskt kommer en större uppmärksamhet att riktas också mot modern antisemitism.
Avhandlingen: Uppdrag: Historia och demokrati. Perspektiv på studieresor till Förintelsens minnesplatser
Text: Ragnhild Larsson