– Kulturarvsområdets professioner behöver ständigt ta till sig nya färdigheter och kompetenser och anpassa sig till förändrade uppfattningar om och bruk av kulturarv. Situationen idag ser väldigt annorlunda ut än för bara ett par decennier sedan, säger Gunnar Almevik som är projektledare för institutionen för kulturvårds medverkan.
– Digitaliseringen, storskaliga samhällsbyggnadsprojekt, en omfattande kulturturism och en starkt växande privat marknad för kulturvård har gjort att nya kompetenser och yrkesroller har etablerats vid sidan av gamla. Samtidigt ska samhället både lokalt och globalt hantera och förändras för att möta den globala klimatkris som i grunden påverkar hur vi lever och organiserar våra samhällen. Det här ska analyseras i projektet, och i vårt breda europeiska nätverk ska också förslag på insatser presenteras, fortsätter Gunnar Almevik.
Strategier och förslag till lösningar
CHARTER är ett Erasmus+ projekt och har valts ut av Europeiska kommissionen för att utveckla och implementera strategier för att åtgärda kompetensbrister inom kulturarvsområdet. Projektet finansieras med drygt 41 miljoner kronor under fyra år med start 2021. I projektet ska kompetenser, roller, utbildning och fortbildning inom EU kartläggas och analyseras som utgångspunkt för gemensamma strategier och förslag till lösningar. De fält inom kulturarvsområdet som särskilt betonas är kulturmiljövård och konservering, fysisk planering och förvaltning, hantverk och traditionell kunskap, samt kommunikation och kunskap.
Ett flaggskepp för kulturvård som universitetsämne
Projektet administreras av Handelshögskolan vid Universitetet i Barcelona. Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet leder den del av projektet som ska placera in kulturarvssektorn i dess större ekonomiska och sociala sammanhang.
– Vi ska inom vår del på Kulturvård studera hur kulturarvssektorn, som ju är den gängse termen för ”cultural heritage”, samspelar med andra samhällssektorer och undersöka på vilket sätt nya roller, specialiseringar och yrken kan integreras.
Gunnar Almevik hoppas att Kulturvård kan dra nytta av projektets omfattande professionella och akademiska nätverk.
– Det här projektet kan bli ett flaggskepp för kulturvård som universitetsämne. Vi har fem utbildningsprogram, var och ett med tydlig professionsinriktning. Projektet berör i grunden hur vi ska utveckla våra program, vilka nya kurser och lärandemål som våra studenter bör ha med sig för att kunna bidra i denna dynamiska sektor. Vår forskning är i stora delar praktik- och problemorienterad. Det här är ett projekt om kulturvårdens praktiska kunskaper.