Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Kúl, beibí och plís nya ord i informell isländska

Publicerad

Isländskan har till skillnad från övriga nordiska språk ett ordförråd som har bevarats i förhållande till de fornnordiska rötterna, och islänningarna har ansträngt sig för att det så ska förbli. Men nu dyker det upp allt fler låneord, framför allt i sociala medier, som på sikt kan hota språkets kontinuitet. Det framgår av en avhandling i nordiska språk.

Håkan Jansson

Isländskans ordförråd har förändrats i förhållandevis liten grad under modern tid och motviljan mot att införliva främmande ord är fortfarande stark. Denna språkpuristiska tradition av att föredra inhemska ord framför utländska anses delvis hänga ihop med Islands långa frigörelseprocess från Danmark, som var märkbar i språket från 1800-talets andra hälft och till årtionden efter den slutliga självständigheten 1944.

Språkvetaren Håkan Jansson har upptäckt förändringsmönster i det nutida ordbruket, att det börjat dyka upp unga låneord framförallt på internet, något som tidigare har varit synnerligen ovanligt. Genom sitt arbete med ett isländsk-svenskt lexikon letade han efter språkexempel på internet och upptäckte att många ord som inte alls existerat i skrift nu allt oftare dök upp.

– Ord som kúl, kósí, beibí, plís, gigg och pleis (eng. cool, cozy, baby, please, gig och place) fick mig att reagera, eftersom de stred mot den puristiska hållningen till ordförrådet, säger Håkan Jansson.

Han blev nyfiken och började kartlägga både bruket av låneord som inte stämmer överens med de mönster som varit förhärskande i standardisländskan, och hur talspråkliga ord och ordformer används i skrift. Det har han gjort genom sökningar i stora textsamlingar från isländska dagstidningar, bloggar och chattar. Dessutom har han undersökt hur språket användes i isländsk radio vid olika tidsperioder under1990, 2000 och 2010.

– Materialet visade sig innehålla ord som avvek från traditionen i standardisländskan på i huvudsak tre sätt. Där fanns talspråkliga ord som abbó (avis, avundsjuk), ord som innehöll delar som inte var ursprungligt isländska som brillisti (överdängare) samt utländska direktlån frík (freak), säger Håkan Jansson.

Studien lyfter fram intressant statistik som skulle kunna förklarar detta fenomen.
– Under samma period som de nya lånorden dyker upp, det vill säga runt 1990-talet, ökar islänningarnas utlandsresor och andelen universitetstuderande.

En slutsats som han drar är att låneord och stavningar som står i strid med standardisländskan används främst i spontana sammanhang på webben.
– Dessa ord används i chattar och bloggar där enskilda personers språkbruk får direkt genomslag, inga redaktörer eller korrekturläsare stoppar dem. De finns också i riksspridda etermedier, där man inte heller så lätt redigerar bort dem. Åtminstone inte i direktsändning.

På längre sikt kan förändringstrycket, som bland annat elektroniska medier medför, påverka isländskans kontinuitet.
– Ett tydligt hot mot språket är att de nya låneorden kan skapa osäkerhet i hur man ska böja vissa ord och det kan ge oreda i böjningssystemet, säger Håkan Jansson.

Avhandlingen Purism på glid? Studier i nutida isländskt ordbruk försvarades 21 mars 2015.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/37846

Text: Monica Havström