Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Hur långt kan storstadsnormen drivas i medierna?

Publicerad

Anne Lagercrantz från SVT Nyheter, Stefan Eklund på Borås Tidning och Tomas Odén från JMG Göteborgs universitet möttes på Jonsereds herrgård i en av vår tids mest brännande frågor: polariseringen mellan stad och landsbygd.

Det urbana har blivit alltmer normgivande, men frågan är hur långt storstadsnormen kan drivas om hela landet skall leva? Vad är mediernas och public service ansvar i sammanhanget? Livliga diskussioner präglade seminariet Polariseringen stad och land - mediernas ansvar? Detta var frågor som diskuterades vid seminariet "Stad och land - mediernas ansvar" på Jonsereds herrgård den 24 april i år.

Skev bild av svenska landsbygden

En rapport från Södertörns Högskola visar att de stora stockholmstidningarnas bild av den svenska landsbygden är skev. Antalet artiklar om landsbygden har minskat, och i den utsträckning de existerar handlar de nästan uteslutande om brott och sport.

Berättelserna om vardagen, politiken och de beslut som påverkar de miljoner svenskar som inte bor i Stockholm, når i allt lägre grad huvudstaden och dess makthavare.

Frågan är hur den förändrade medierapporteringen påverkar polariseringen mellan stad och land, och människors tilltro till att det demokratiska samhället är till för ett lands samtliga invånare.

Marknadsliberalism, public service och demokrati

Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning, ställde sig frågan om man utifrån en marknadsliberal hållning egentligen kan lasta medierna för pågående polarisering. Och vad kan och bör public service i så fall göra?

Han resonerade även kring vad som händer om lokala och regionala medier slutar förmedla nationella och internationella TT-nyheter. Vilket skulle kunna ske, med tanke på redaktionernas kostnader för att abonnera på TT:s nyhetstjänst i relation till mediekonsumenternas intresse.

Stefan Eklund lyfter fram betydelsen av både DN:s satsning på lokala nyheter i Göteborg och Bonniers köp av Mittmedia, utifrån slitningarna mellan stad, land och den urbana normen.

Riskerar DN att bli Sveriges enda tidning medan ett fåtal lokaltidningar blir ”lokallokala” med enbart fokus på närområdet? Här finns ett demokratiproblem, menar han. 

SVT satsar ute i landet

Public service-utredningen säger att SVT ska ”stärka sin journalistiska bevakning i svagt bevakade lokala områden”, och sändningstillståndet att man ska sända regionala nyheter, konstaterade Anne Lagercrantzdivisionschef för SVT Nyheter

Samtidigt betonar Anne Lagercrantz att public service inte ska ersätta lokala mediers funktion. SVT har därför många olika typer av lokala program. Förutom regionala nyheter pekar hon på  "Sverige idag" och "Landet runt", program som når många tittare, men där publiken har en relativt hög medelålder.

Hur jobbar då SVT för att landa sitt uppdrag? För att public service ska överleva behöver man nå nya generationer. Digitalt riktar sig SVT mot åldersgruppen tjugo till fyrtio. Här lägger SVT mycket kraft, tid och resurser, och har lyckats fördubbla antalet besök på två år. I nyhetsarbetet satsar SVT samtidigt på samarbete mellan riksorganisationer och lokalorganisationer, berättar Anne Lagercrantz.

SVT har också ökat antalet orter där man har redaktioner, från tidigare 27-33 orter till idag 37 orter. Anne Lagercrantz understryker betydelsen av var reportrarna rent geografiskt finns, då det ger möjlighet till fysiska möten och dialog med publiken. 

Public service har en tydlig målsättning, menar hon, att motverka mediernas i mångt och mycket annars generella stockholmsfixering.

Journalister tar med sig Södermalm till jobbet

Vad säger forskningen? Tomas Odén, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, underströk att antalet journalister ute i landet är färre idag än på 1980-talet. Merparten av journalisterna är idag koncentrerade till Stockholm, varav en majoritet är hemmahörande på Södermalm, konstaterar han och resonerar kring detta att många journalister har med sig verkligheten på Södermalm när de går till jobbet på morgonen. Bristfällig kunskap om ett Sverige bortom storstaden, resulterar i schabloner som i grunden bara återspeglar journalisternas egna föreställningar om landet och landsbygden.

Tomas Odén poängterar att nyheter idag i huvudsak förmedlas av stora medier i Stockholm. Och att dessa nyheter sedan läses i kanslihuset och riksdagshuset. Det här sätter inte bara normen för journalistiken, utan indirekt även för politiken, menar han. 

Det finns idag inte någon tidning ute i landet som är en självständig konkurrent till någon av storstads-tidningarna, konstaterar Tomas Odén. TV4 har lagt ned lokala stationer, och SVT bedömer han ha för små resurser för att väga upp de behov som har uppstått efter nedlagda lokaltidningar.

Mediekoncentrationen och politikens centralisering

Samtidigt koncentreras makten till ett fåtal koncernledningar, GP styrs från Oslo och Mittmedia från Stockholm. Tomas Odén kritiserar även politiken för att inte längre ta sig an landsbygdspolitiken. Centerpartiet är inte längre ett landsbygdsparti, och socialdemokratin har tappat sin lokala förankring, menar han och konstaterar att politiken har centraliserats och i allt mindre utsträckning styrs ute i landet.

Den politiska agendan sätts allt mer av experter och medier och inte av allmänheten. Att experter och medierna sitter i storstäderna utgör en grund för en ökad centralisering av den politiska åsiktsproduktionen, resonerar Tomas Odén.

Seminariets fortsatta diskussion var intensiv och engagerad, och  mynnade ut i ett uttryckligt intresse hos några av seminariets aktörer, att tillsammans driva frågorna vidare angående polariseringen mellan stad och landsbygd.

Om Jonseredsseminariet

Seminariet  Stad och land - mediernas ansvar hölls på Jonsereds herrgård 24 april 2019. Det hade initierats av Borås Tidning och anordnades av Jonsereds herrgård och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.