Har följt 4 000 göteborgares liv
Hur levde de som bodde i Göteborg under den första hälften av 1900-talet? Med hjälp av befolkningsdatabaser har forskarna Christer Lundh och Tobias Karlsson följt runt 4 000 invånares livsbanor – nu presenteras resultatet i boken Liv i rörelse.
Göteborg i början av 1900-talet var en stad som växte. Industrialiseringen gick in i en ny fas där uppfinningar och nya branscher avlöste varandra, och många människor valde att lämna livet på landet för att istället lönearbeta i staden. Så många som hälften av alla invånare var inflyttade utifrån. Men hur såg livet ut för dem som bodde i Göteborg vid den här tiden? Med hjälp av Mantalskontorets centralregister över alla som har bott i Göteborg har Christer Lundh som är seniorprofessor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, och Tobias Karlsson som är docent i ekonomisk historia, Lunds Universitet, undersökt 4 000 slumpvis utvalda invånares liv. Nu presenterar de sina resultat i boken Liv i rörelse – Göteborgs befolkning och arbetsmarknad 1900–1950.
— Det vi har gjort skulle kunna jämföras med släktforskning, fast på en mycket större grupp. Det har varit spännande att följa alla dessa människor, säger Christer Lundh.
De har följt personerna från att de flyttar in eller föds i Göteborg tills dess att de flyttar ut eller avlider. I genomsnitt har de gjort fyra nedslag i varje persons liv, vilket täcker in ett tidspann på runt 16 år. Precis som bokens titel antyder har de fokuserat på rörelse; frågeställningarna har till exempel handlat om vilken ålder människor flyttade hemifrån, när de tog sin första anställning eller när de gifte sig och skaffade barn.
— Vi har ingen ambition av att vara heltäckande utan har fokuserat på frågor som vi tycker är värda att belysas, säger Christer.
Oväntade forskningsresultat
De flesta som kom till Göteborg vid den här tiden hade inte rest särskilt långt, oftast var de inflyttade från dåvarande Älvsborgs län eller Göteborgs och Bohuslän. Migrationen från andra länder var liten. Anledningen till att man flyttade till staden var i i huvudsak för att söka arbete inom handeln eller inom industrin, där de flesta jobben fanns. Reallönen i Sverige hade stigit rejält och det fanns därför chans till ökade inkomster. De största förändringarna i människors liv skedde runt 30-årsåldern. Då fick de flesta sin första anställning och det var runt den åldern som de flesta gifte sig och skaffade barn. En oväntad upptäckt som forskarna gjorde var att barnen ofta bodde kvar hemma hos föräldrarna fram till att de gifte sig. På landsbygden var det däremot vanligt att människor flyttade hemifrån i unga år för att söka jobb som piga eller dräng, berättar Christer.
— Hur flytten hemifrån under den här tidsperioden gick till i städerna har vi tidigare inte haft så mycket kunskap om. Där har funnits ett glapp.
Mönstret att bo kvar hemma långt upp i åldern finns fortfarande i Sydeuropa, men varför det såg ut så i Göteborg är inte helt tydligt.
— Att ha kvar barnen hemma kan ha varit en statusmarkör och ökade dessutom hushållsinkomsten. Men det måste ha varit påfrestande att bo hemma hos föräldrarna som 25-åring och kanske även tillsammans med äldre syskon, säger Christer.
Löneskillnader lever kvar
Vad gäller arbetsliv och inkomster fanns det stora skillnader. Forskarna kunde till exempel se att männen som flyttade till Göteborg fick både högre lön och jobb med högre status jämfört med de män som vad uppvuxna i staden. Anledningen kan ha varit att de män som flyttade till Göteborg gjorde det med en ambition att göra karriär. De inflyttade kvinnorna gjorde däremot inte samma resa.
— Till skillnad från kvinnor som var uppvuxna i Göteborg tog de inflyttade unga kvinnorna oftast lågstatusjobb som exempelvis tjänare i välbeställda hem. De tog med sig landsbygdsmönstret till staden, säger Christer.
Bland kvinnorna i Göteborg var det vanligt att de slutade arbeta efter giftermålet för att istället ta hand om hem och barn. Mannen var den stora familjeförsörjaren. Generellt var det stora löneskillnader mellan män och kvinnor, något som ju lever kvar än i dag, poängterar Christer.
En annan upptäckt som forskarna gjorde var att att något av barnen ofta flyttade in hos föräldrarna igen när de blev gamla och behövde tas om hand. Ibland flyttade även andra syskon till närliggande hus.
— Även om vi har följt individer kan vi se att familjen var väldigt central. Det löper som en röd tråd genom resultaten, avslutar Christer.
Projektet har genomförts vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Malin Nilsson och Stefan Öberg som har disputerat i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, är medförfattare till boken.
Christer Lundh och Tobias Karlsson är aktuella med Liv i rörelse på årets Bokmässa. Länk till seminaret.
