Handelns forskningsstiftelse belönar Elin och Linns kandidatuppsats om virtuella provrum med 20 000 kr

Linn Karlsson och Elin Skarin prisades i kategorin för bästa kandidatuppsats för deras arbete med uppsatsen "To Adopt or Not to Adopt, That is the Question – An analysis of Drivers and Barriers for Adoption of Virtual Fitting Rooms in the Swedish online fashion retail market." Uppsatsen granskar hinder och drivkrafter för konsumenters användning av virtuella provrum, en viktig fråga i ljuset av ökande e-handelsreturer.

Enligt Karlsson och Skarin identifierade deras studie sex drivkrafter och elva hinder för användandet av virtuella provrum. De framhäver att trots att det finns drivkrafter för användandet, så är det de identifierade hinderna, som kroppskomplex och returprocessens bekvämlighet, som förklarar det låga användandet bland konsumenter. Karlsson arbetar nu på ett modeföretag med fokus på hållbarhet, medan Skarin fortsätter sina studier på Handelshögskolan i Stockholm.

Vad handlar er uppsats om? 

− Vår uppsats handlar om vilka drivkrafter och hinder det finns för
konsumenter att använda virtuella provrum. Motivationen till att undersöka detta grundar sig i den växande e-handeln och den växande returproblematik som detta har medfört, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. När vi började kika närmare på problematiken kring e-handeln returer såg vi att returproblematiken kan angripas på flera sätt. Tidigare studier har lyft fram virtuella provrum som ett verktyg med stor potential att minska antalet returer inom klädindustrin online. Trots potentialen är det få svenska detaljhandelsföretag som har anammat teknologin, och i de fall som verktyget har implementerats har konsument användandet varit låg. Där uppstod intresset för att undersöka anledningen till varför konsumenters användande varit lågt. Syftet med uppsatsen var därmed att skapa en förståelse för de drivkrafter och barriärer som påverkar konsumenters anammande av virtuella provrum.

Vilka resultat fick ni fram?

− Vårt resultat visade på 6 drivkrafter och 11 barriärer till anammandet av virtuella provrum. Drivkrafterna kunde delas in i två huvudkategorier, inre och yttre drivkrafter. Medan barriärerna delades in i funktionella, psykologiska och situationella barriärer. 

− Två intresseväckande barriärer som identifierades var triggandet av kroppskomplex samt de kontextuella barriärer som hindrar användandet. Vid intervjutillfället när respondenterna fick möjlighet att testa ett virtuellt provrum framkom oro bland konsumenter på grund av rädslan att verktyget skulle rekommendera en storlek som inte kändes smickrande eller som inte passade med deras egen kroppsuppfattning. Utöver denna psykologiska barriär identifierades kontextuella faktorer som en situationell barriär som hindrar anammandet av verktyget. Det framkom att det faktum att returprocessen ofta är mycket bekväma, gör konsumenter mindre villiga att investera tid i att använda verktyget för att försäkra sig om att de hittar rätt storlek.

− Sammantaget indikerar uppsatsen att även om det föreligger drivkrafter för anammandet av virtuella provrum, så verkar de identifierade barriärer förklara det låga användandet bland konsumenter.

Vem kan ha nytta av kunskapen?

− Drivkrafterna och barriärerna som identifierades i denna uppsats kan användas för att utveckla virtuella provrum anpassade efter konsumenternas behov. De identifierade drivkrafterna och barriärerna kan förse företag med användbara insikter för att övervinna konsumentens motstånd och öka anammandet av verktyget. 

Vad gör ni idag?

− Jag har tagit klivet ut i arbetslivet och arbetar idag på ett mindre modeföretag med stort fokus på hållbarhet. Då jag har ett stort intresse för både kläder och hållbarhet ur ett företagsperspektiv lockades jag av denna möjlighet, berättar Linn.

− Efter min kandidat från Handelshögskolan i Göteborg flyttade jag upp till Stockholm för att fortsätta mina studier på Handelshögskolan i Stockholm, där jag nu läser masterprogrammet business and management, berättar Elin.

Juryns bedömning

"Författarna undersöker konsumenters användning av virtuella provrum vid köp av mode på nätet och identifierar både hinder och drivkrafter för att adoptera denna typ av nya digitala tjänster. Uppsatsen bidrar med ny kunskap om vad som påverkar konsumenters syn på virtuella provrum och varför användningen är låg bland konsumenter. Om konsumenter skulle använda virtuella provrum inför köp på nätet skulle antalet returer kunna minska vilket gör studien viktig ur ett hållbarhetsperspektiv då mängden returer utgör ett problem både för modehandeln och för klimatet."

Juryn bestod av:
JohnOlof Olsson, Ordförande i styrelsen för Handelns forskningsstiftelse i Göteborg
Per Collins, ICA Kvantum Munkebäck
Per Andersson, HUI Research
Lena Hansson, föreståndare Centre for Retailing, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet

Läs uppsatsen

“To Adopt or Not to Adopt, That is the Question – An analysis of Drivers and Barriers for Adoption of Virtual Fitting Rooms in the Swedish online fashion retail market”