Gunhild Kyle - en pionjär inom kvinno- och genushistoria

Gunhild Kyle fotograferad på Historiska institutionen vid Göteborgs universitet i mitten av 80-talet. Foto: Heléne Lööw.

Den 8 mars 2016, på den internationella kvinnodagen, begravs historikern Gunhild Kyle. På samma datum 1984 utsåg Göteborgs universitet henne till Sveriges första professor i kvinnohistoria. Ämnet genus fanns inte då men i sin forskning problematiserade Gunhild Kyle könsstrukturer på ett sätt som sedan blev centralt i genusämnet.

Hon var, som flera i olika minnestexter har formulerat sig, en brygga mellan gammalt och nytt. Den rollen blev också tydlig i samband med att hennes efterträdare på professuren skulle utses.

− Som enda sakkunnig förordade hon då att en professur i kvinnohistoria måste innebära en forskningsinriktning där kvinnors villkor problematiseras, det vill säga hon öppnade för perspektiv som senare skulle omfamnas av genusvetenskapen, berättar Maria Sjöberg som är professor i historia vid Göteborgs universitet.

Göteborgs universitet var både först och ensamt om att ha en särskild professur i kvinnohistoria. Professuren var en riksangelägenhet och att den 1980 förlades i Göteborg har många skäl.

− Ett är att Gunhilds partner, Gunnar Qvist, sedan flera år drivit en kvinnohistorisk forskningsinriktning på Historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Ett annat är att Kvinnohistoriskt arkiv, grundat av Asta Ekenwall, Rosa Malmström och Rosa Pinéus, sedan 1950-talet var etablerat på universitetsbiblioteket. De kvinnohistoriska samlingar som ryms i detta arkiv benämns numera Kvinnsam, säger Maria Sjöberg.

I de minnesteckningar som publicerats i samband med Gunhild Kyles dödsfall den 14 februari innevarande år är samstämmiga på en punkt: hon arbetade i hård motvind. Kvinnohistoria var nedvärderat och kvinnliga studenter var som titeln på en av hennes publikationer: Gästarbeterska i manssamhället (1979). Genusvetaren Ulla Manns skriver i Feministiskt perspektiv (2016-02-23): ”Hon fick arbeta hårt för fältets etablering och legitimitet, och hon tog strid för ämnet när det riskerade att omdefinieras vid tillsättningen av sin efterträdare.”

− Gunhild Kyles arbeten var i många stycken pionjärarbeten. På flera områden dokumenterade och analyserade hon hur könsstrukturer praktiserades och det är förstås viktiga lärdomar att bära med sig, i både vetenskap och aktivistiskt arbete inom akademin.

Vad gav hon för intryck när du träffade henne?

− Själv har jag aldrig haft förmånen att arbeta tillsammans med Gunhild utan träffade henne privat många år efter att hon pensionerats. Den vänlighet, kunnighet och livfulla engagemang i både historiska och andra frågor hon då, vid nära 80 års ålder, gav prov på, vittnade om att det skulle ha varit fantastiskt roligt och lärorikt att även ha fått vara kollega med henne, säger Maria Sjöberg.

Gunhild Kyle blev 94 år.