Fyra experter från Pedagogen ingår i läroplansutredningen

Regeringen anser att det behövs en ny syn på kunskap i svensk skola. Enligt direktivet ska läroplanerna ändras för att ”skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling”. Det ska, enligt direktivet, ske genom ”en tydlig kunskapsinriktning med fokus på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassning efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar”.

Utredningen kommer att ledas av Thomas Persson, tidigare generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan och uppdraget ska redovisas senast i februari 2025.

Fyra experter från Utbildningsvetenskapliga fakulteten

I läroplansutredningen ingår Ola Helenius, Jonas Linderoth, Håkan Sjöberg och Anna-Karin Wyndhamn från utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Så här ser de på sitt uppdrag:

Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik

Bild

Varför behövs den här utredningen?
Det är ju regeringen som tar ställning för att tillsätta en läroplansutredning, vilket beror på att de vill påverka det som händer i skolan och även den så kallade kunskapssynen.  I utredningens direktiv redogörs för regeringens överväganden angående detta. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023173

Personligen är jag i huvudsak intresserad av matematikämnet, och menar att det behövs nya kurplaner i matematik som är mer specifika på två sätt. För det första behöver det anges tydligare  vad undervisningen ska handla om. I jämförelse med andra länder är det som behandlas i undervisning förhållandevis elementärt. Kombinationen av en undervisning där läroboken spelar stor roll och att det verkar vara så att ”enklare” läroböcker är enklare att sälja tror jag har lett till en trivialisering av det matematiska innehållet. Med tydligare beskrivningar av vad som ska undervisas kan både lärare och läromedelsförfattare  få ett bättre stöd. I princip alla lärare jag pratar med om detta håller med om att mer stöd från kursplanen vore bättre.  För det andra behöver också det ämnesmässiga språket och tilltalet i kursplanen blir mer professionellt och ämnesinriktat.

I flera kursplaner i rad har tilltalet förenklats och gjorts mer likriktat mellan olika ämnen. Men ett sådant språk blir det helt enkelt omöjligt att använda kursplanen för att kommunicera på ett precist sätt med lärarna.  Frågan om sådan precision hänger ihop med frågan om kunskapssyn, eftersom ämnesmässig precision kommer att kräva att man utrycker sig olika om kunskapssynen i olika ämnen.  

Vilka frågor vill du driva i utredningen?
Jag kommer inom utredningsarbetets ramar att driva en idé som jag även har förfäktat i andra sammanhang, nämligen att när kursplaner till läroplanen ska tas fram så ska man först ta fram ett kommentarmaterial där ämnesexperter (i detta inkluderar jag även lärare) utan krav på homogenisering mellan ämnen tar fram en mycket fyllig beskrivning av vad som ska undervisas i skolan. Först därefter ska ett arbete ta vid med att ur det mer omfattande materialet ”extrahera ut” kursplanetext. Med en sådan process kommer den färdiga kursplanen ha ett vidhängande kommentarmaterial som kan fungera ungefär som ett förarbete gör i juridiken, dvs vara en slags halvformell tolkningsram. Förutom att jag tror att man på detta sätt kan ta fram en bättre kursplan, menar jag att man genom att använda sig att ett sådant dokumentpar av en styrande formell text och en stödjande text med rekommendationer kan bibehålla ett rimligt mått att frihet för lärare och undervisningsutvecklare att utveckla nya och bra metoder och modeller för undervisning, samtidigt som man ger en tydlig styrande knuff inom områden som behöver förbättras. 

Jonas Linderoth, professor i pedagogik

Bild

Varför behövs den här utredningen?
Den är viktig eftersom det behövs styrdokument som a) är i linje med vetenskapliga insikter om lärande, utveckling och kognition och b) kan fungera som konkreta verktyg för lärare och underlätta deras undervisningsarbete.

Vilka frågor vill du driva i utredningen?
Exakt vilka frågor jag kommer att driva är svårt att säga på förhand utan beror på processen och interaktionen med andra experter. Det jag kan säga idag är att jag är av åsikten att skolans policydokument bör vara evidensinformerade och att de inte bör tvinga lärare till komplexa och tidsödande tolkningsprocesser avseende målformuleringar och bedömningskriterier.

Håkan Sjöberg, universitetsadjunkt

Bild

Varför behövs den här utredningen?
Utredningen syftar till att bland annat skapa principer för en nyläroplan med ökat fokus på ämneskunskaper utifrån elevernas kognitiva förutsättningar genom skolgången. Vi ska också lämna förslag på hur praktiskt-estetiska ämnen ska inriktas på praktiska färdigheter och förmågor i relation till teoretiska kunskaper.

Vilka frågor vill du driva i utredningen?
Jag hoppas bidra med kunskaper om kognitionsvetenskap och hur förändringar påverkar övriga styrdokument för att skapa en fungerande helhet.

Anna-Karin Wyndhamn, universitetsadjunkt

Bild

Varför behövs den här utredningen?
Kritiskt tänkande, liksom förmåga att analysera, resonera och dra slutsatser förutsätter god domänkunskap. Kunskap om ett ämne måste alltså alltid först. Styrdokumenten för svensk skola har under mycket lång tid inte låtsats om detta obestridliga faktum. Till skada för elevernas utveckling och lärande.  Samma styrdokument har också undervärderat lärarens roll som den primära kunskapsförmedlaren i klassrummet.   Läroplansutredningen behövs för att ge skolan en riktning där huvudfokus ligger på fakta och ämneskunskap, anpassade efter elevernas kognitiva utveckling. Det här är en efterlängtad kursändring. 

Vilka frågor vill du driva i utredningen?
Jag har under mycket lång tid opinionsbildat för en skola där läraren är kunskapsauktoriteten som berättar, förmedlar och instruerar. Nu har jag chansen att arbeta för att styrdokumenten återupprättar ett sådant läraruppdrag. För mig är det här en mycket välkommen förändring och jag hoppas att de utredningar som pågår parallellt tydligt driver lärarutbildningen i samma riktning. Där kommer jag också söka påverka.