– Det tvärvetenskapliga höjer kvaliteten på forskningen och ökar spridning av resultat vilket ökar möjligheten att påverka hälso- och sjukvårdspolitiken positivt, säger Jens.
På Vasagatan 1, på våning 6 i korridorerna på Institutionen för nationalekonomi med statistik på Handelshögskolan i Göteborg, sitter forskaren Jens Wikström. Han är en del av forskningsinfrastrukturen Centre for Health Governance, CHG, ett samarbetsinitiativ mellan Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin för att ta fram forskningsresultat som kan påverka hälso- och sjukvården.
Uppvuxen i en familj med flera läkare har Jens Wikström valt att följa i deras fotspår, fast från en annan vinkel. Istället för att vara praktiserande läkare, ägnar han sig åt forskning, främst inom områdena hälsoekonomi och socialförsäkringsekonomi. Hans studier undersöker främst hur socialförsäkringar kan utformas, deras påverkan på individens hälsa och på arbetsmarknaden, samt konsekvenser för statens finanser.
Undersökt effekterna av högkostnadsskyddet
Efter sin masterexamen i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet disputerade han 2023 vid Stockholms universitet inom samma ämnesområde, innan han började en tjänst som postdoc vid Göteborgs universitet. I avhandlingen ”Essays in health economics and the economics of social security” visar han bland annat att det svenska systemet med högkostnadsskydd kan leda till underkonsumtion av medicin för ekonomiskt utsatta individer.
– Ekonomer och policyskapare har hävdat att både privata och offentliga sjukförsäkringar måste innehålla någon form av system där vi delar på kostnaderna för att motverka överkonsumtion av hälsovård. Men min avhandling visar att utformningen av det svenska högkostnadsskyddet för mediciner innebär att vissa personer skjuter upp många av sina köp till dess de får lön. Den visar också att ekonomiskt utsatta personer konsumerar färre mediciner än personer med likvida tillgångar när högkostnadsskyddet har gått ut. Den här minskningen i uttagna mediciner leder i sin tur till ökade sjukhusinläggningar.
– Den viktigaste lärdomen vi kan dra är att ekonomiska incitament kan ha olika effekter beroende på individens ekonomiska resurser. Inom hälsovården kan det får reella konsekvenser för individen som kan leda till ökade kostnader för samhället, säger Jens.
Subventionerad äldreomsorg ledde till besparingar på sikt
I projektet ”Does it matter who cares: Formal versus Informal care of the elderly”, undersökte Jens Wikström tillsammans med Patrizia Massner, doktorand på Stockholms universitet, effekter av den sänkning av avgiften för äldreomsorg som skedde 2001 när den sittande regeringen införde en maxtaxa för äldreomsorg. Resultaten visar en ökad efterfrågan på formell äldreomsorg med 2–4 procent i de kommuner som påverkades av reformen. Samtidigt sjönk antalet sjukhusvistelser med 4–6 procent samt att inkomsterna för barn som hade föräldrar inom äldreomsorgen ökade med 3–5 procent. Subventionerad äldreomsorg visade sig vara dyrt för staten på kort sikt, men ger stora besparingar på sikt med färre sjukhusbesök samt också att deras barn kan arbeta i större grad.
– Även om den ytterligare subventionen av äldrevårdsavgifter är kostsam för välfärdssystemet på kort sikt, är reformen kostnadseffektiv på lång sikt på grund av minskade sjukvårdsutgifter och ökat arbetsdeltagande bland potentiella informella vårdgivare, det vill säga barnen. Den största effekten på lång sikt kommer av att barnen fortsätter arbeta även efter att föräldern gått bort, det vill säga efter det att subventionen har slutats betalats ut.
Studerar nu privata sjukvårdsförsäkringar
Under sommaren 2023 påbörjade Jens Wikström två projekt som ligger nära CHG:s område. Målet är att ha ett första utkast till våren 2024. Ett av projekten undersöker konsekvenserna av det ökande antalet privata sjukvårdsförsäkringar inom ett sjukvårdssystem som till stor del finansieras av skattepengar.
– Våra resultat kommer att belysa både för- och nackdelar med dessa typer av tilläggsförsäkringar. Vi kommer sen använda resultaten för att skapa policyrekommendationer om reglering av privata tilläggsförsäkringar utifrån ett jämlikhetsperspektiv, säger Jens.
Ett annat projekt utgår från att Sverige i ett internationellt perspektiv är känt för sitt generösa socialt skyddsnät vid sjukdom eller olycka. Forskningen tar upp att detta, trots sina fördelar, kan öka risken för skuldsättning och i förlängningen skuldsanering eller ekonomisk utmätning.
– Om den här ökningen av skuldsättning beror på faktisk ekonomisk knapphet, på grund av inkomstbortfall som förlorat arbete och konsumtion, eller andra icke-ekonomiska faktorer, som kognitiv nedsatthet, är inte undersökt. Detta trots att anledningen till den ökande skuldsättningen är viktig för utformningen av den optimala sjukförsäkringen. Det kommer vi att undersöka i projektet.”
Text: Jessica Oscarsson
