Forskning visar hur kultur kan användas för hälsan
Hur kan läkare använda sig av skönlitteratur? Hjälper film människor att må bättre? Kan en kör- och orkesterskola verka för ökad integration? Antologin Kultur och hälsa i praktiken visar hur kultur kan användas framgångsrikt i bland annat vård och skola.
Redaktörerna Ola Sigurdson och Annica Sjölander arbetar båda vid Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. Deras nya bok innehåller en rad exempel på hur kultur används på vitt skilda sätt och får människor att må bättre. Alla fjorton kapitel är kopplade till forskning.
– Många projekt startas och drivs inom det här området, men man vet inte riktigt vad som händer med dem sedan. Det är sällan någon kunskap sprids vidare. Det här var ett sätt att faktiskt ta vara på kunskapen inom sådana här projekt. Vi ville också visa hur man praktiskt arbetar med kultur och hälsa och den bredd som finns, säger Annica Sjölander.
Många exempel på kulturens påverkan
I boken finns exempel på hur kultur påverkar det fysiska, det mentala, det sociala, det andliga och det existentiella hos människor – det handlar om musik, film, litteratur, trädgårdsterapi, fotografi, vårdkultur, arkitektur och drama.
Där beskrivs hur en kamera kan bli ett verktyg för mer inflytande i skolan, hur utsikt mot en grön skog från sjukhussängen kan snabba på tillfrisknandet, hur en kör- och orkesterskola kan vara en väg in i en annan social miljö, hur dörrar i olika färger kan hjälpa demenssjuka att hitta tillbaka till rätt rum och hur dramapedagogik kan hjälpa sjuksköterskestudenter att få insikt i olika sätt att bemöta patienter.
Vill åstadkomma en förändring
Annica Sjölander och Ola Sigurdson hoppas att boken inte bara ska nå ut till intresserade utövare, utan även till politiker och andra beslutsfattare på till exempel kommuner, regioner och landsting.
– Vi vill väcka tankar och åstadkomma en förändring kring hur man ser på hälsa. När det finns forskning på ett område väger det ofta tyngre när pengar ska fördelas, säger Annica Sjölander.
Bokens redaktörer menar att intresset för området kultur och hälsa är stort, och att det på några få år har gått från något nytt och ganska oprövat till något etablerat och efterfrågat.
– Något man hela tiden måste ha med sig är att kultur inte behöver legitimeras av hälsa. Man måste värja sig mot en instrumentalisering av konsten. Det är inte bara för att människor mår bra av det som konst är bra – men det vore samtidigt dumt att inte titta på sådana aspekter. Kultur har betydelse för hälsan, frågan är egentligen: vilken betydelse, och vad gör man av det? säger Ola Sigurdson.
Kontakt:
Ola Sigurdson, professor i teologi, tel: 031-786 66 98, e-post: ola.sigurdson@gu.se
Annica Sjölander, forskningssamordnare, medicine doktor i neurokemi, tel: 031-786 69 26, 0766-18 69 26, e-post: annica.sjolander@gu.se
Text och foto: Elin Widfeldt
031-786 53 17, 0766-18 53 17
elin.widfeldt@lir.gu.se
I antologin Kultur och hälsa i praktiken medverkar bland andra Margret Lepp, professor i vårdvetenskap, Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap, Helle Wijk, doktor i medicinsk vetenskap och docent i omvårdnad, och Valdemar Erling, överläkare. Boken är en uppföljare till Kultur och hälsa – ett vidgat perspektiv (2014).