Miljöekonomi är ett område där Handelshögskolan ligger långt framme, både vad gäller forskning och utbildning. Ett bra exempel är satsningen Environment for Development där Sida och Handelshögskolan med hjälp av unika arbetsmetoder lyckas göra verklig skillnad i utvecklingsländer runt om i världen.
Gunnar Köhlin är docent i nationalekonomi, eldsjäl på Enheten för miljöekonomi och en av initiativtagarna till Environment for Development – ett internationellt nätverk av miljöekonomiska centra. Han har varit engagerad i ämnet miljöekonomi ända sedan sin första u-landserfarenhet med Röda Korset i Etiopien.
– Det var precis efter de stora svältkatastroferna på 80-talet, berättar Gunnar Köhlin. Jag såg hur man kunde köra ett land och ett folk i botten och förstod att det verkligen spelar roll hur vi sköter våra naturresurser, vilka styrmedel vi använder och hur vi designar våra institutioner.
Doktorander från utvecklingsländer får en ny framtid med sig hem
Upprinnelsen var att Sida såg behovet av att bygga upp kapacitet inom ämnet miljöekonomi i sina mottagarländer. På Handelshögskolan hittade man den nödvändiga kompetensen och motivationen.
– Vi skapade ett program där vi tar in doktorander från fattiga länder. Under två år ger vi dem en ordentlig utbildning i nationalekonomi och specialiseringskurser i miljövärdering, naturresursekonomi, systemekologi, klimatmodellering och styrmedel inom miljöområdet, berättar Gunnar Köhlin. Sedan har de ytterligare två år på sig att skriva avhandlingar om viktiga miljö- och fattigdomsfrågor i sina hemländer. Förhoppningen är att de ska fortsätta arbeta med frågorna och hjälpa till att utbilda nästa generation akademiker och tjänstemän.
Rätt kunskaper och stöd på hemmaplan
För att ge doktoranderna bättre möjlighet att påverka på hemmaplan har man skapat initiativet Environment for Development med miljöekonomiska centra i Costa Rica, Etiopien, Kenya, Tanzania, Sydafrika och Kina. Här får de förutsättningar att bygga upp akademiska program, ägna sig åt tillämpad forskning och samverka med myndigheter.
– Målet är att förbättra välfärden i de här länderna och då gäller det att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Därför är det viktigt att kunna erbjuda stöd på plats. Men vi har också anpassat själva utbildningen. Det är inte bara ekonomi och miljö på schemat. Vi ger också våra doktorander en specifik kurs om policyprocesser och hur man kan påverka dem.
Miljöekonomer på spännande poster
Över 200 studenter har varit med på doktorandkurserna genom åren. Och återvändarna har levt upp till förväntningarna.
– Några har startat egna, regionala kapacitetsuppbyggnadsprogram. Flera har framstående positioner på universitet runt om i världen. En person sitter i United Nations Environment Program i Nairobi för att hjälpa länder att bygga en grön ekonomi. En annan är chef för en miljöekonomisk grupp på Sydafrikas finansdepartement, bara för att nämna några exempel. De har blivit otroligt inflytelserika och kan verkligen påverka situationen i sina hemländer, säger Gunnar Köhlin.
Stort intresse från omvärlden
Environment for Development har också genererat stort intresse från internationella aktörer.
– FN-organisationerna UNEP och UN DESA tycker att det är fantastiskt att man enkelt kan nå fram till nyckelforskare i de här länderna, säger Gunnar Köhlin. UN DESA kommer till exempel hit för att undervisa och lyssna under 2013.
2012 fastslog Environment for Development en långsiktig strategi, med ambitionen att göra verksamheten till en än mer internationell angelägenhet.
– Vi har sett behovet och vet att forskning kan göra miljön till en tillväxtmotor. Vi har verktygen för att sköta naturresurser så att de bidrar till ekonomisk utveckling på ett hållbart sätt. Nu vill vi lyfta oss ett snäpp till och skapa en självständig internationell organisation för att forskningen ska få större genomslag. Men Handelshögskolan kommer fortfarande att vara navet, avslutar Gunnar Köhlin.
Detta är en artikel från Handelshögskolans årsmagasin 2012.