I sin forskning lyfter Erika Larsson fram tidigare outforskade arkiv och historiska aspekter från mellankrigstiden genom olika konstnärers arbeten. I den aktuella artikeln som publicerades i Journal of Aesthetics & Culture i augusti utforskar hon bilder från rasbiologiska institutet i Uppsala parallellt med några av Pirak Sikkus verk. I sin konst har Katarina Pirak Sikku riktat blicken mot det svenska rasbiologiska arvet och Erika Larsson undersöker verken och bilderna ur ett kroppsligt och affektivt perspektiv.
– För att nå ny och fördjupad förståelse för den här typen av områden så måste vi hitta nya sätt att förhålla oss till och bearbeta materialet. I just den här artikeln diskuterar jag vilken roll kroppslighet och känslor, som till exempel ilska och skam men också kärlek, spelar i relation till konst och fotografi samt till olika svåra politiska och historiska händelser, säger Erika Larsson.
Hon menar att Pirak Sikkus mångåriga bearbetning av arkivet och de historiska händelser som gav upphov till det är ett starkt exempel på vikten av att beakta just känslor och fysiska förnimmelser i upplevelsen av konst.
– Den här typen av bearbetning kan ge oss en ingång till att möta historien i sin mångfald och erbjuda en väg ut från ett endast semiotiskt eller poststrukturalistiskt sätt att bemöta fotografi och visuell kultur. Jag vill öppna upp för en analys av dessa områden som går bortom en språkbaserad begreppsapparat som fokuserar på symboler och tecken och istället riktar uppmärksamheten mot att större delen av vår upplevelse av både bild och konst, såväl som historia och politik, utspelar sig inom affektiva och känslomässiga spektrum.
Artikeln är den del av ett större samarbetsprojekt om mellankrigstiden och kommer att resultera i en utställning på Hasselblad Center och en internationell publikation våren 2021. Samtidigt kommer Göteborgs Konsthall att anordna en utställning med åtta konstnärer som på olika sätt förhåller sig till mellankrigstiden i sina verk och berör ämnen som nationell identitet, nationalsocialism, kolonisation, turism, industriell expansion samt internationella influenser och social förändring.
– Inom ramen för min forskning kommer jag skriva en artikel om var och en av dessa åtta konstnärer. Förutom Pirak Sikku har jag hittills skrivit om Tomas Lundgren, Emanuel Cederqvist, Kristina Muntzing och Lina Selanders arbeten med olika arkiv. Jag kommer vidare även att skriva om Santiago Mostyn, Hanni Kamaly samt Conny Karlsson Lundgren.
TEXT: Cecilia Köljing
