Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

"Förändra högskoleantagningen"

Publicerad

Hela systemet för antagning till högskolan är snårigt och orättvist och måste göras om från grunden, hävdar tre pedagogikforskare i en rapport som presenterades under tisdagen. Forskarna vill avskaffa meritpoängen och införa en åldersgräns för högskoleprovet.

Forskningsrapporten Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), som presenterades under tisdagen, lyfter fram grava brister med både betyg och antagningssystem.
Rapportförfattarna – Jan-Eric Gustafsson, professor Göteborgs universitet, Christina Cliffordson, professor Högskolan Väst och Gudrun Erickson, docent Göteborgs universitet – vill dels införa ett slags nationellt "Pisaprov" i grund- och gymnasieskola, dels riva upp det nuvarande urvalssystemet till högskolan. Det senare betyder inte minst att avskaffa meritpoängen, de extrapoäng elever får för vissa gymnasiekurser.

Taktik mer än flit

Problemet är att de värdefulla poängen är relativt lättförtjänta, då det räcker med att få bara godkänt. I konkurrensen om en högskoleplats betalar sig alltså taktik mer än flit. Dessutom har reglerna för meritpoäng justerats flera gånger, så olika regler gäller för olika årskullar.

– Förlorarna är de resurssvaga, de som inte har några i sin omgivning som kan ge tydliga råd, säger Christina Cliffordson.

Forskarna föreslår också att andelen studieplatser som ges via högskoleprovet bantas kraftigt. Skälet är att provet nästan blivit ett obligatorium i stället för en andra chans som det var tänkt från början. Därför skulle man inte få skriva provet så länge man går i gymnasieskolan, enligt förslaget.

Betygen säger mer

Rapportförfattarna vill alltså att betygen ska få en större roll i högskoleurvalet, därför att de trots sina brister säger mer om en persons studiekapacitet än vad högskoleprovet gör. Men det är nödvändigt att staga upp betygssystemet, understryker de och föreslår försök med rullande stickprovsbaserade kunskapskontroller i ett par ämnen, alltså ett slags nationella Pisa-test som gör det möjligt att jämföra kunskapsutveckling över tid, något inte de nationella provens konstruktion möjliggör.