Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Fascinerad av åldrande

Publicerad

Det är mycket nu. För Boo Johansson, professor med inriktning på åldrandets psykologi. I mitten av maj invigs Age Cap – ett nationellt centrum för tvärvetenskaplig äldreforskning – och ett par veckor senare är det dags för Nordisk Gerontologisk Förenings tjugoandra kongress, Age Well, här i Göteborg.

– Den nordiska kongressen turnerar runt och det är en dragkamp mellan olika städer att få arrangera den. Det är unikt att vi lyckats få kongressen till Göteborg, säger Boo Johansson. Över 1000 deltagare är anmälda, vilket är en hög siffra för nordiska förhållanden.

Tema för kongressen är Age Well. En alltmer åldrande och samtidigt allt aktivare befolkning ställer samhället inför utmaningar. Det är också en anledning till varför Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, valt att satsa 86 miljoner kr på äldreforskning vid Göteborgs universitet, varav 50 miljoner över tio år går till det nya centrumet Age Cap. Här kommer forskare inom biologi, medicin, sociologi och psykologi att samarbeta.

Kommer satsningen på AgeCap att förändra vår bild av åldrande?
– Den bilden förändras hur som helst. När jag på 70-talet började med studier av äldre var en människa gammal vid 60, 70 år. Sedan dess har fokus i forskningen successivt flyttats uppåt i takt med att medellivslängden höjts. Idag tittar man på personer mellan 80 och 90 år.

– Förr var en person också gammal så att säga på ett annat sätt än idag. Åldringarna då var rätt knackiga individer med ofta ett fysiskt hårt liv bakom sig. Idag är det vanligt att människor har väl fungerande fysiska och mentala förmågor kvar mycket långt upp i åldrarna.

– Men vad vi har för bild av äldre påverkas väldigt mycket av dem man har runtomkring sig. Det var talande när jag en gång undersökte attityder bland vårdpersonal, och fann att dessa trodde generellt att äldre var sämre än vad de egentligen är.

– Vad gäller centret så kommer det förstås att ta ett tag innan resultaten börjar falla ut. Vi forskare som ingår där känner varandra sedan tidigare, men kontaktytorna kommer förstås att öka ytterligare med centret. Äldreforskning är till sin natur tvärvetenskaplig och de utmanande frågorna uppstår allt som oftast i skärningspunkterna mellan olika discipliner.

Vad är så fascinerande i att forska kring kognition och emotionell hälsa bland äldre?
– Åldrandet handlar ju om livet självt! Det du ser i gamla människor är återspeglingar av hur deras livsresa har varit.

– Det psykologiska åldrandet handlar mycket om hur jag hanterar förändringar. På gamla dar är det mycket som kan hända med min kropp – hur bemästrar jag det, och hur bemästrar jag en alltmer komplex yttre verklighet genom att lära nytt? Det är tuffa utmaningar. Erfarenheterna blir som årsringar på ett träd.

– Sedan är ju äldreforskning väsentlig för samhällsbygget idag. Med en allt högre andel äldre i befolkningen blir frågor om hur vi hanterar faktorer som risker att drabbas av demens högaktuella, men också exempelvis vilka förutsättningar samhället kan ge människor att bevara mentala och fysiska funktioner långt upp i livet.

– Det forskningsprogram jag leder idag tittar på hur övergångarna från arbetsliv till pensionering ser ut. Just den perioden är ju inkörsporten till att samhälleligt bli definierad som äldre. Samtidigt som individen kan ha en lång aktiv period kvar som icke-arbetande.

– Hur ser de övergångarna ut? Vilka målbilder för livet efter arbetet har människor? Hur vill de ha sina fortsatta liv? Det är spännande frågor, tycker jag. Och så är det ju oftast mer fascinerande att se på ett gammalt träd än ett ungt…

Läs mer om Age Cap